Compare commits
11 Commits
12fac9f8ee
...
master
| Author | SHA1 | Date | |
|---|---|---|---|
|
07fdec717c
|
|||
|
58890877f3
|
|||
|
b5b5d55f3e
|
|||
|
c2f35479ac
|
|||
|
4a5388ed66
|
|||
|
66475c6325
|
|||
|
7032c1c4a3
|
|||
|
ac5f3f5766
|
|||
|
6a2505c8d1
|
|||
|
847065c9f4
|
|||
|
1baf168667
|
3
.obsidian/appearance.json
vendored
3
.obsidian/appearance.json
vendored
@@ -1,4 +1,5 @@
|
||||
{
|
||||
"cssTheme": "Catppuccin",
|
||||
"baseFontSize": 20
|
||||
"baseFontSize": 20,
|
||||
"nativeMenus": true
|
||||
}
|
||||
3
.obsidian/community-plugins.json
vendored
3
.obsidian/community-plugins.json
vendored
@@ -1,6 +1,7 @@
|
||||
[
|
||||
"obsidian-git",
|
||||
"obsidian-style-settings",
|
||||
"obsidian-completr",
|
||||
"obsidian-tikzjax",
|
||||
"obsidian-completr"
|
||||
"obsidian-desmos"
|
||||
]
|
||||
@@ -19,6 +19,8 @@ Dominains
|
||||
Double
|
||||
Diagonal
|
||||
Determinant
|
||||
DIMENSIONSSATS
|
||||
Diagonalisering
|
||||
Ett
|
||||
En
|
||||
Ex
|
||||
@@ -40,6 +42,9 @@ EdNL
|
||||
Ez
|
||||
Exemple
|
||||
Element
|
||||
Endast
|
||||
Enhetsmatrisen
|
||||
Egenvärdena
|
||||
linjärt
|
||||
ller
|
||||
linjär
|
||||
@@ -70,6 +75,14 @@ lhgh
|
||||
length
|
||||
leads
|
||||
längden
|
||||
lyfter
|
||||
linjära
|
||||
lösningarna
|
||||
lönsing
|
||||
längd
|
||||
läst
|
||||
leka
|
||||
liksidiga
|
||||
ekvationssystem
|
||||
en
|
||||
ekvationer
|
||||
@@ -103,6 +116,23 @@ equal
|
||||
equations
|
||||
ekvationen
|
||||
em
|
||||
egenvärdarna
|
||||
egenvärden
|
||||
engenvärdena
|
||||
egenvektor
|
||||
egenvärde
|
||||
egenskap
|
||||
endast
|
||||
egenvektorer
|
||||
exakt
|
||||
entydig
|
||||
entydligt
|
||||
enhetsmatrisen
|
||||
enher
|
||||
enhet
|
||||
enheter
|
||||
efter
|
||||
egenvärdet
|
||||
med
|
||||
moam
|
||||
matris
|
||||
@@ -136,6 +166,13 @@ measured
|
||||
mellan
|
||||
matrisen
|
||||
mängden
|
||||
multiplicitet
|
||||
mot
|
||||
möjliga
|
||||
matriserns
|
||||
medger
|
||||
matrises
|
||||
mämligen
|
||||
reella
|
||||
rella
|
||||
rektagulär
|
||||
@@ -177,6 +214,11 @@ rätviklig
|
||||
rektangle
|
||||
räkneregler
|
||||
realla
|
||||
resultat
|
||||
räknad
|
||||
räknas
|
||||
rang
|
||||
räkna
|
||||
koefficienter
|
||||
konstant
|
||||
koeffienter
|
||||
@@ -204,6 +246,23 @@ kvadratisk
|
||||
kända
|
||||
kvar
|
||||
kvadratiska
|
||||
kofaktormatris
|
||||
kavaktieiska
|
||||
karakterisktiska
|
||||
kalla
|
||||
kolumnmatris
|
||||
kolumnmatriser
|
||||
kombinatoner
|
||||
kolumnmatrisen
|
||||
kolunrummet
|
||||
kärna
|
||||
kärnrum
|
||||
kolomn
|
||||
korninatsystemet
|
||||
kombination
|
||||
korndinaterna
|
||||
kordinater
|
||||
kunna
|
||||
är
|
||||
än
|
||||
ändpunkten
|
||||
@@ -263,6 +322,20 @@ standerd
|
||||
skulle
|
||||
summa
|
||||
skriva
|
||||
sammanfaller
|
||||
shcema
|
||||
schemat
|
||||
shcemat
|
||||
ska
|
||||
ste
|
||||
skrivas
|
||||
standerndbasen
|
||||
standerdbasen
|
||||
signerade
|
||||
sägs
|
||||
späns
|
||||
spenns
|
||||
skälärprodukten
|
||||
av
|
||||
alla
|
||||
allmänt
|
||||
@@ -298,6 +371,12 @@ also
|
||||
are
|
||||
använda
|
||||
anta
|
||||
alltid
|
||||
antaliet
|
||||
antingen
|
||||
aldrig
|
||||
area
|
||||
arean
|
||||
där
|
||||
det
|
||||
den
|
||||
@@ -337,6 +416,8 @@ determinant
|
||||
deferminanten
|
||||
determinanten
|
||||
diaonal
|
||||
dana
|
||||
dimensonella
|
||||
Varje
|
||||
Variablar
|
||||
Variabeln
|
||||
@@ -351,6 +432,8 @@ Visa
|
||||
VN
|
||||
VF
|
||||
Vilka
|
||||
Volym
|
||||
Volum
|
||||
innerh
|
||||
inte
|
||||
int
|
||||
@@ -373,6 +456,12 @@ identitersmatrisen
|
||||
invers
|
||||
inverser
|
||||
index
|
||||
ich
|
||||
ibland
|
||||
ingen
|
||||
inversom
|
||||
istället
|
||||
innan
|
||||
variabler
|
||||
vatiabler
|
||||
vatiable
|
||||
@@ -399,6 +488,18 @@ vars
|
||||
vinkeln
|
||||
vanliga
|
||||
vet
|
||||
vata
|
||||
vektorer
|
||||
varja
|
||||
vektoter
|
||||
vekrje
|
||||
vidare
|
||||
vektorerna
|
||||
varandra
|
||||
vektoerna
|
||||
viktigt
|
||||
volymen
|
||||
val
|
||||
och
|
||||
om
|
||||
ordning
|
||||
@@ -424,6 +525,19 @@ odd
|
||||
okänd
|
||||
ordningen
|
||||
ojämt
|
||||
ohc
|
||||
oberoende
|
||||
overrightarrow
|
||||
ortagonal
|
||||
olika
|
||||
ortekonala
|
||||
ortogonal
|
||||
ortogonala
|
||||
ortognala
|
||||
ortiginal
|
||||
oss
|
||||
ordingen
|
||||
orienterad
|
||||
hat
|
||||
herstamade
|
||||
här
|
||||
@@ -442,6 +556,10 @@ hJ
|
||||
hBf
|
||||
hence
|
||||
ha
|
||||
hända
|
||||
händer
|
||||
höjdet
|
||||
hade
|
||||
gemmesamma
|
||||
gauss
|
||||
gäller
|
||||
@@ -457,6 +575,9 @@ global
|
||||
gG
|
||||
general
|
||||
genom
|
||||
gra
|
||||
gälla
|
||||
gamla
|
||||
för
|
||||
förekommer
|
||||
första
|
||||
@@ -488,6 +609,12 @@ function
|
||||
fuction
|
||||
funkar
|
||||
find
|
||||
finnas
|
||||
fortsätning
|
||||
fira
|
||||
fallet
|
||||
före
|
||||
figuren
|
||||
term
|
||||
tal
|
||||
till
|
||||
@@ -523,6 +650,17 @@ talet
|
||||
talen
|
||||
termer
|
||||
ta
|
||||
triangul
|
||||
tirangulär
|
||||
tänkas
|
||||
tvp
|
||||
tredhe
|
||||
ty
|
||||
tt
|
||||
tirangel
|
||||
tar
|
||||
triageln
|
||||
tetraheder
|
||||
ut
|
||||
utgöt
|
||||
under
|
||||
@@ -538,12 +676,19 @@ uZ
|
||||
unit
|
||||
uppfyller
|
||||
utvald
|
||||
upprepas
|
||||
uppn
|
||||
up
|
||||
utgörs
|
||||
underförst
|
||||
uo
|
||||
HL
|
||||
Hur
|
||||
HmE
|
||||
HaW
|
||||
HRU
|
||||
Half
|
||||
Heltalspotenser
|
||||
Jauss
|
||||
Jämför
|
||||
Jf
|
||||
@@ -567,6 +712,8 @@ Solve
|
||||
Similarly
|
||||
Som
|
||||
SATS
|
||||
Samma
|
||||
Standerdbasen
|
||||
börjar
|
||||
bestämmer
|
||||
befiner
|
||||
@@ -592,6 +739,11 @@ bara
|
||||
beroende
|
||||
byten
|
||||
bort
|
||||
bestämnda
|
||||
bas
|
||||
beräknar
|
||||
basbyte
|
||||
basen
|
||||
Ur
|
||||
Under
|
||||
Uk
|
||||
@@ -619,6 +771,17 @@ plane
|
||||
penmutationer
|
||||
permutation
|
||||
parytor
|
||||
polynom
|
||||
produkten
|
||||
prisis
|
||||
parallellogramet
|
||||
pratar
|
||||
parallellogramen
|
||||
positiv
|
||||
parallella
|
||||
parallellogram
|
||||
parallellepiod
|
||||
parallelopipod
|
||||
Alla
|
||||
Antigen
|
||||
Avslutande
|
||||
@@ -632,6 +795,8 @@ At
|
||||
Aa
|
||||
AT
|
||||
Användiongs
|
||||
Anars
|
||||
Areabyte
|
||||
Oändligt
|
||||
Om
|
||||
OBS
|
||||
@@ -642,6 +807,7 @@ Obs
|
||||
Oqj
|
||||
OL
|
||||
Op
|
||||
Observera
|
||||
nga
|
||||
nollställen
|
||||
nu
|
||||
@@ -656,6 +822,10 @@ njh
|
||||
ndet
|
||||
nN
|
||||
nNeO
|
||||
nolldimension
|
||||
när
|
||||
nellan
|
||||
nya
|
||||
Mist
|
||||
Mera
|
||||
Mindre
|
||||
@@ -712,6 +882,8 @@ The
|
||||
Then
|
||||
Transponering
|
||||
Transponanten
|
||||
Transponaten
|
||||
Tv
|
||||
Falsk
|
||||
För
|
||||
Funktionen
|
||||
@@ -724,6 +896,8 @@ Fr
|
||||
For
|
||||
FAKTA
|
||||
Fins
|
||||
Föreläsning
|
||||
Följande
|
||||
Global
|
||||
GD
|
||||
Graf
|
||||
@@ -737,6 +911,10 @@ KKK
|
||||
Koraste
|
||||
KZ
|
||||
Koordinatrummet
|
||||
Kallas
|
||||
Kom
|
||||
Kolumnerna
|
||||
Kordinater
|
||||
Primärfunktioner
|
||||
Produkt
|
||||
Paramaterformen
|
||||
@@ -768,11 +946,14 @@ It
|
||||
In
|
||||
Inverse
|
||||
Imdermatrosem
|
||||
Ih
|
||||
Bestäm
|
||||
Betäkning
|
||||
Bmm
|
||||
BD
|
||||
BEVIS
|
||||
Betrakta
|
||||
Beräkna
|
||||
öppet
|
||||
över
|
||||
cos
|
||||
@@ -820,6 +1001,8 @@ Nutth
|
||||
Nd
|
||||
Note
|
||||
Negatives
|
||||
Nollställena
|
||||
Nör
|
||||
WT
|
||||
Wn
|
||||
Wdj
|
||||
@@ -832,6 +1015,7 @@ jmm
|
||||
jS
|
||||
jjj
|
||||
jämnt
|
||||
jobbar
|
||||
XmE
|
||||
XG
|
||||
Xg
|
||||
|
||||
8
.obsidian/plugins/obsidian-desmos/data.json
vendored
Normal file
8
.obsidian/plugins/obsidian-desmos/data.json
vendored
Normal file
@@ -0,0 +1,8 @@
|
||||
{
|
||||
"version": "0.6.8",
|
||||
"renderer": true,
|
||||
"cache": {
|
||||
"enabled": true,
|
||||
"location": "Memory"
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
65724
.obsidian/plugins/obsidian-desmos/main.js
vendored
Normal file
65724
.obsidian/plugins/obsidian-desmos/main.js
vendored
Normal file
File diff suppressed because one or more lines are too long
8
.obsidian/plugins/obsidian-desmos/manifest.json
vendored
Normal file
8
.obsidian/plugins/obsidian-desmos/manifest.json
vendored
Normal file
@@ -0,0 +1,8 @@
|
||||
{
|
||||
"id": "obsidian-desmos",
|
||||
"name": "Desmos",
|
||||
"version": "0.6.8",
|
||||
"minAppVersion": "0.9.12",
|
||||
"description": "Embed Desmos graphs into your notes",
|
||||
"author": "Nigecat"
|
||||
}
|
||||
3188
.obsidian/plugins/obsidian-desmos/vendor/desmos.js
vendored
Normal file
3188
.obsidian/plugins/obsidian-desmos/vendor/desmos.js
vendored
Normal file
File diff suppressed because one or more lines are too long
556
.obsidian/plugins/obsidian-git/main.js
vendored
556
.obsidian/plugins/obsidian-git/main.js
vendored
File diff suppressed because one or more lines are too long
2
.obsidian/plugins/obsidian-git/manifest.json
vendored
2
.obsidian/plugins/obsidian-git/manifest.json
vendored
@@ -6,5 +6,5 @@
|
||||
"description": "Integrate Git version control with automatic backup and other advanced features.",
|
||||
"isDesktopOnly": false,
|
||||
"fundingUrl": "https://ko-fi.com/vinzent",
|
||||
"version": "2.35.1"
|
||||
"version": "2.38.0"
|
||||
}
|
||||
|
||||
957
.obsidian/plugins/obsidian-git/styles.css
vendored
957
.obsidian/plugins/obsidian-git/styles.css
vendored
@@ -8,6 +8,15 @@
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
|
||||
.git-signs-gutter {
|
||||
.cm-gutterElement {
|
||||
/* Needed to align the sign properly for different line heigts. Such as
|
||||
* when having a heading or list item.
|
||||
*/
|
||||
padding-top: 0 !important;
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="git-view"] .button-border {
|
||||
border: 2px solid var(--interactive-accent);
|
||||
border-radius: var(--radius-s);
|
||||
@@ -72,6 +81,11 @@
|
||||
height: 100%;
|
||||
}
|
||||
|
||||
/* Re-enable wrapping of nav buttns to prevent overflow on smaller screens #*/
|
||||
.workspace-drawer .git-view .nav-buttons-container {
|
||||
flex-wrap: wrap;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.git-tools {
|
||||
display: flex;
|
||||
margin-left: auto;
|
||||
@@ -129,444 +143,401 @@
|
||||
color: var(--text-accent);
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-d-none {
|
||||
display: none;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-wrapper {
|
||||
text-align: left;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-header {
|
||||
background-color: var(--background-primary);
|
||||
border-bottom: 1px solid var(--interactive-accent);
|
||||
font-family: var(--font-monospace);
|
||||
height: 35px;
|
||||
padding: 5px 10px;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-header,
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-stats {
|
||||
display: -webkit-box;
|
||||
display: -ms-flexbox;
|
||||
display: flex;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-stats {
|
||||
font-size: 14px;
|
||||
margin-left: auto;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-lines-added {
|
||||
border: 1px solid #b4e2b4;
|
||||
border-radius: 5px 0 0 5px;
|
||||
color: #399839;
|
||||
padding: 2px;
|
||||
text-align: right;
|
||||
vertical-align: middle;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-lines-deleted {
|
||||
border: 1px solid #e9aeae;
|
||||
border-radius: 0 5px 5px 0;
|
||||
color: #c33;
|
||||
margin-left: 1px;
|
||||
padding: 2px;
|
||||
text-align: left;
|
||||
vertical-align: middle;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-name-wrapper {
|
||||
-webkit-box-align: center;
|
||||
-ms-flex-align: center;
|
||||
align-items: center;
|
||||
display: -webkit-box;
|
||||
display: -ms-flexbox;
|
||||
display: flex;
|
||||
font-size: 15px;
|
||||
width: 100%;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-name {
|
||||
overflow-x: hidden;
|
||||
text-overflow: ellipsis;
|
||||
white-space: nowrap;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-wrapper {
|
||||
border: 1px solid var(--background-modifier-border);
|
||||
border-radius: 3px;
|
||||
margin-bottom: 1em;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-collapse {
|
||||
-webkit-box-pack: end;
|
||||
-ms-flex-pack: end;
|
||||
-webkit-box-align: center;
|
||||
-ms-flex-align: center;
|
||||
align-items: center;
|
||||
border: 1px solid var(--background-modifier-border);
|
||||
border-radius: 3px;
|
||||
cursor: pointer;
|
||||
display: none;
|
||||
font-size: 12px;
|
||||
justify-content: flex-end;
|
||||
padding: 4px 8px;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-collapse.d2h-selected {
|
||||
background-color: #c8e1ff;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-collapse-input {
|
||||
margin: 0 4px 0 0;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-diff-table {
|
||||
border-collapse: collapse;
|
||||
font-family: Menlo, Consolas, monospace;
|
||||
font-size: 13px;
|
||||
width: 100%;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-files-diff {
|
||||
width: 100%;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-diff {
|
||||
overflow-y: hidden;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-side-diff {
|
||||
display: inline-block;
|
||||
margin-bottom: -8px;
|
||||
margin-right: -4px;
|
||||
overflow-x: scroll;
|
||||
overflow-y: hidden;
|
||||
width: 50%;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line {
|
||||
padding: 0 8em;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line,
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-side-line {
|
||||
display: inline-block;
|
||||
-webkit-user-select: none;
|
||||
-moz-user-select: none;
|
||||
-ms-user-select: none;
|
||||
user-select: none;
|
||||
white-space: nowrap;
|
||||
width: 100%;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-side-line {
|
||||
padding: 0 4.5em;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line-ctn {
|
||||
word-wrap: normal;
|
||||
background: none;
|
||||
display: inline-block;
|
||||
padding: 0;
|
||||
-webkit-user-select: text;
|
||||
-moz-user-select: text;
|
||||
-ms-user-select: text;
|
||||
user-select: text;
|
||||
vertical-align: middle;
|
||||
white-space: pre;
|
||||
width: 100%;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.theme-light .workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line del,
|
||||
.theme-light
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"]
|
||||
.d2h-code-side-line
|
||||
del {
|
||||
background-color: #ffb6ba;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.theme-dark .workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line del,
|
||||
.theme-dark
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"]
|
||||
.d2h-code-side-line
|
||||
del {
|
||||
background-color: #8d232881;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line del,
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line ins,
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-side-line del,
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-side-line ins {
|
||||
border-radius: 0.2em;
|
||||
display: inline-block;
|
||||
margin-top: -1px;
|
||||
text-decoration: none;
|
||||
vertical-align: middle;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.theme-light .workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line ins,
|
||||
.theme-light
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"]
|
||||
.d2h-code-side-line
|
||||
ins {
|
||||
background-color: #97f295;
|
||||
text-align: left;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.theme-dark .workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line ins,
|
||||
.theme-dark
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"]
|
||||
.d2h-code-side-line
|
||||
ins {
|
||||
background-color: #1d921996;
|
||||
text-align: left;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line-prefix {
|
||||
word-wrap: normal;
|
||||
background: none;
|
||||
display: inline;
|
||||
padding: 0;
|
||||
white-space: pre;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .line-num1 {
|
||||
float: left;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .line-num1,
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .line-num2 {
|
||||
-webkit-box-sizing: border-box;
|
||||
box-sizing: border-box;
|
||||
overflow: hidden;
|
||||
padding: 0 0.5em;
|
||||
text-overflow: ellipsis;
|
||||
width: 3.5em;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .line-num2 {
|
||||
float: right;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-linenumber {
|
||||
background-color: var(--background-primary);
|
||||
border: solid var(--background-modifier-border);
|
||||
border-width: 0 1px;
|
||||
-webkit-box-sizing: border-box;
|
||||
box-sizing: border-box;
|
||||
color: var(--text-muted);
|
||||
cursor: pointer;
|
||||
display: inline-block;
|
||||
position: absolute;
|
||||
text-align: right;
|
||||
width: 7.5em;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-linenumber:after {
|
||||
content: "\200b";
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-side-linenumber {
|
||||
background-color: var(--background-primary);
|
||||
border: solid var(--background-modifier-border);
|
||||
border-width: 0 1px;
|
||||
-webkit-box-sizing: border-box;
|
||||
box-sizing: border-box;
|
||||
color: var(--text-muted);
|
||||
cursor: pointer;
|
||||
display: inline-block;
|
||||
overflow: hidden;
|
||||
padding: 0 0.5em;
|
||||
position: absolute;
|
||||
text-align: right;
|
||||
text-overflow: ellipsis;
|
||||
width: 4em;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-diff-tbody tr {
|
||||
position: relative;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-side-linenumber:after {
|
||||
content: "\200b";
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-side-emptyplaceholder,
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-emptyplaceholder {
|
||||
background-color: var(--background-primary);
|
||||
border-color: var(--background-modifier-border);
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line-prefix,
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-linenumber,
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-side-linenumber,
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-emptyplaceholder {
|
||||
-webkit-user-select: none;
|
||||
-moz-user-select: none;
|
||||
-ms-user-select: none;
|
||||
user-select: none;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-linenumber,
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-side-linenumber {
|
||||
direction: rtl;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.theme-light .workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-del {
|
||||
background-color: #fee8e9;
|
||||
border-color: #e9aeae;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.theme-light .workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-ins {
|
||||
background-color: #dfd;
|
||||
border-color: #b4e2b4;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.theme-dark .workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-del {
|
||||
background-color: #521b1d83;
|
||||
border-color: #691d1d73;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.theme-dark .workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-ins {
|
||||
background-color: rgba(30, 71, 30, 0.5);
|
||||
border-color: #13501381;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-info {
|
||||
background-color: var(--background-primary);
|
||||
border-color: var(--background-modifier-border);
|
||||
color: var(--text-normal);
|
||||
}
|
||||
|
||||
.theme-light
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"]
|
||||
.d2h-file-diff
|
||||
.d2h-del.d2h-change {
|
||||
background-color: #fdf2d0;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.theme-dark
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"]
|
||||
.d2h-file-diff
|
||||
.d2h-del.d2h-change {
|
||||
background-color: #55492480;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.theme-light
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"]
|
||||
.d2h-file-diff
|
||||
.d2h-ins.d2h-change {
|
||||
background-color: #ded;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.theme-dark
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"]
|
||||
.d2h-file-diff
|
||||
.d2h-ins.d2h-change {
|
||||
background-color: rgba(37, 78, 37, 0.418);
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-list-wrapper {
|
||||
margin-bottom: 10px;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-list-wrapper a {
|
||||
color: #3572b0;
|
||||
text-decoration: none;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"]
|
||||
.d2h-file-list-wrapper
|
||||
a:visited {
|
||||
color: #3572b0;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-list-header {
|
||||
text-align: left;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-list-title {
|
||||
font-weight: 700;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-list-line {
|
||||
display: -webkit-box;
|
||||
display: -ms-flexbox;
|
||||
display: flex;
|
||||
text-align: left;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-list {
|
||||
display: block;
|
||||
list-style: none;
|
||||
margin: 0;
|
||||
padding: 0;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-list > li {
|
||||
border-bottom: 1px solid var(--background-modifier-border);
|
||||
margin: 0;
|
||||
padding: 5px 10px;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-list > li:last-child {
|
||||
border-bottom: none;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-switch {
|
||||
cursor: pointer;
|
||||
display: none;
|
||||
font-size: 10px;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-icon {
|
||||
fill: currentColor;
|
||||
margin-right: 10px;
|
||||
vertical-align: middle;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-deleted {
|
||||
color: #c33;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-added {
|
||||
color: #399839;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-changed {
|
||||
color: #d0b44c;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-moved {
|
||||
color: #3572b0;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-tag {
|
||||
background-color: var(--background-primary);
|
||||
display: -webkit-box;
|
||||
display: -ms-flexbox;
|
||||
display: flex;
|
||||
font-size: 10px;
|
||||
margin-left: 5px;
|
||||
padding: 0 2px;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-deleted-tag {
|
||||
border: 2px solid #c33;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-added-tag {
|
||||
border: 1px solid #399839;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-changed-tag {
|
||||
border: 1px solid #d0b44c;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-moved-tag {
|
||||
border: 1px solid #3572b0;
|
||||
/* ====== diff2html ======
|
||||
The following styles are adapted from the obsidian-version-history plugin by
|
||||
@kometenstaub https://github.com/kometenstaub/obsidian-version-history-diff/blob/main/src/styles.scss
|
||||
which itself is adapted from the diff2html library with the following original license:
|
||||
|
||||
https://github.com/rtfpessoa/diff2html/blob/master/LICENSE.md
|
||||
|
||||
Copyright 2014-2016 Rodrigo Fernandes https://rtfpessoa.github.io/
|
||||
|
||||
Permission is hereby granted, free of charge, to any person obtaining a copy of this software and associated
|
||||
documentation files (the "Software"), to deal in the Software without restriction, including without limitation the
|
||||
rights to use, copy, modify, merge, publish, distribute, sublicense, and/or sell copies of the Software, and to permit
|
||||
persons to whom the Software is furnished to do so, subject to the following conditions:
|
||||
|
||||
The above copyright notice and this permission notice shall be included in all copies or substantial portions of the
|
||||
Software.
|
||||
|
||||
THE SOFTWARE IS PROVIDED "AS IS", WITHOUT WARRANTY OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO THE
|
||||
WARRANTIES OF MERCHANTABILITY, FITNESS FOR A PARTICULAR PURPOSE AND NONINFRINGEMENT. IN NO EVENT SHALL THE AUTHORS OR
|
||||
COPYRIGHT HOLDERS BE LIABLE FOR ANY CLAIM, DAMAGES OR OTHER LIABILITY, WHETHER IN AN ACTION OF CONTRACT, TORT OR
|
||||
OTHERWISE, ARISING FROM, OUT OF OR IN CONNECTION WITH THE SOFTWARE OR THE USE OR OTHER DEALINGS IN THE SOFTWARE.
|
||||
*/
|
||||
|
||||
.theme-dark,
|
||||
.theme-light {
|
||||
--git-delete-bg: #ff475040;
|
||||
--git-delete-hl: #96050a75;
|
||||
--git-insert-bg: #68d36840;
|
||||
--git-insert-hl: #23c02350;
|
||||
--git-change-bg: #ffd55840;
|
||||
--git-selected: #3572b0;
|
||||
|
||||
--git-delete: #c33;
|
||||
--git-insert: #399839;
|
||||
--git-change: #d0b44c;
|
||||
--git-move: #3572b0;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.git-diff {
|
||||
.d2h-d-none {
|
||||
display: none;
|
||||
}
|
||||
.d2h-wrapper {
|
||||
text-align: left;
|
||||
border-radius: 0.25em;
|
||||
overflow: auto;
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-header.d2h-file-header {
|
||||
background-color: var(--background-secondary);
|
||||
border-bottom: 1px solid var(--background-modifier-border);
|
||||
font-family:
|
||||
Source Sans Pro,
|
||||
Helvetica Neue,
|
||||
Helvetica,
|
||||
Arial,
|
||||
sans-serif;
|
||||
height: 35px;
|
||||
padding: 5px 10px;
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-header,
|
||||
.d2h-file-stats {
|
||||
display: -webkit-box;
|
||||
display: -ms-flexbox;
|
||||
display: flex;
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-header {
|
||||
display: none;
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-stats {
|
||||
font-size: 14px;
|
||||
margin-left: auto;
|
||||
}
|
||||
.d2h-lines-added {
|
||||
border: 1px solid var(--color-green);
|
||||
border-radius: 5px 0 0 5px;
|
||||
color: var(--color-green);
|
||||
padding: 2px;
|
||||
text-align: right;
|
||||
vertical-align: middle;
|
||||
}
|
||||
.d2h-lines-deleted {
|
||||
border: 1px solid var(--color-red);
|
||||
border-radius: 0 5px 5px 0;
|
||||
color: var(--color-red);
|
||||
margin-left: 1px;
|
||||
padding: 2px;
|
||||
text-align: left;
|
||||
vertical-align: middle;
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-name-wrapper {
|
||||
-webkit-box-align: center;
|
||||
-ms-flex-align: center;
|
||||
align-items: center;
|
||||
display: -webkit-box;
|
||||
display: -ms-flexbox;
|
||||
display: flex;
|
||||
font-size: 15px;
|
||||
width: 100%;
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-name {
|
||||
overflow: hidden;
|
||||
text-overflow: ellipsis;
|
||||
white-space: nowrap;
|
||||
color: var(--text-normal);
|
||||
font-size: var(--h5-size);
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-wrapper {
|
||||
border: 1px solid var(--background-secondary-alt);
|
||||
border-radius: 3px;
|
||||
margin-bottom: 1em;
|
||||
max-height: 100%;
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-collapse {
|
||||
-webkit-box-pack: end;
|
||||
-ms-flex-pack: end;
|
||||
-webkit-box-align: center;
|
||||
-ms-flex-align: center;
|
||||
align-items: center;
|
||||
border: 1px solid var(--background-secondary-alt);
|
||||
border-radius: 3px;
|
||||
cursor: pointer;
|
||||
display: none;
|
||||
font-size: 12px;
|
||||
justify-content: flex-end;
|
||||
padding: 4px 8px;
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-collapse.d2h-selected {
|
||||
background-color: var(--git-selected);
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-collapse-input {
|
||||
margin: 0 4px 0 0;
|
||||
}
|
||||
.d2h-diff-table {
|
||||
border-collapse: collapse;
|
||||
font-family: var(--font-monospace);
|
||||
font-size: var(--code-size);
|
||||
width: 100%;
|
||||
}
|
||||
.d2h-files-diff {
|
||||
width: 100%;
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-diff {
|
||||
/*
|
||||
overflow-y: scroll;
|
||||
*/
|
||||
border-radius: 5px;
|
||||
font-size: var(--font-text-size);
|
||||
line-height: var(--line-height-normal);
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-side-diff {
|
||||
display: inline-block;
|
||||
margin-bottom: -8px;
|
||||
margin-right: -4px;
|
||||
overflow-x: scroll;
|
||||
overflow-y: hidden;
|
||||
width: 50%;
|
||||
}
|
||||
.d2h-code-line {
|
||||
padding-left: 6em;
|
||||
padding-right: 1.5em;
|
||||
}
|
||||
.d2h-code-line,
|
||||
.d2h-code-side-line {
|
||||
display: inline-block;
|
||||
-webkit-user-select: none;
|
||||
-moz-user-select: none;
|
||||
-ms-user-select: none;
|
||||
user-select: none;
|
||||
white-space: nowrap;
|
||||
width: 100%;
|
||||
}
|
||||
.d2h-code-side-line {
|
||||
/* needed to be changed */
|
||||
padding-left: 0.5em;
|
||||
padding-right: 0.5em;
|
||||
}
|
||||
.d2h-code-line-ctn {
|
||||
word-wrap: normal;
|
||||
background: none;
|
||||
display: inline-block;
|
||||
padding: 0;
|
||||
-webkit-user-select: text;
|
||||
-moz-user-select: text;
|
||||
-ms-user-select: text;
|
||||
user-select: text;
|
||||
vertical-align: middle;
|
||||
width: 100%;
|
||||
/* only works for line-by-line */
|
||||
white-space: pre-wrap;
|
||||
}
|
||||
.d2h-code-line del,
|
||||
.d2h-code-side-line del {
|
||||
background-color: var(--git-delete-hl);
|
||||
color: var(--text-normal);
|
||||
}
|
||||
.d2h-code-line del,
|
||||
.d2h-code-line ins,
|
||||
.d2h-code-side-line del,
|
||||
.d2h-code-side-line ins {
|
||||
border-radius: 0.2em;
|
||||
display: inline-block;
|
||||
margin-top: -1px;
|
||||
text-decoration: none;
|
||||
vertical-align: middle;
|
||||
}
|
||||
.d2h-code-line ins,
|
||||
.d2h-code-side-line ins {
|
||||
background-color: var(--git-insert-hl);
|
||||
text-align: left;
|
||||
}
|
||||
.d2h-code-line-prefix {
|
||||
word-wrap: normal;
|
||||
background: none;
|
||||
display: inline;
|
||||
padding: 0;
|
||||
white-space: pre;
|
||||
}
|
||||
.line-num1 {
|
||||
float: left;
|
||||
}
|
||||
.line-num1,
|
||||
.line-num2 {
|
||||
-webkit-box-sizing: border-box;
|
||||
box-sizing: border-box;
|
||||
overflow: hidden;
|
||||
/*
|
||||
padding: 0 0.5em;
|
||||
*/
|
||||
text-overflow: ellipsis;
|
||||
width: 2.5em;
|
||||
padding-left: 0;
|
||||
}
|
||||
.line-num2 {
|
||||
float: right;
|
||||
}
|
||||
.d2h-code-linenumber {
|
||||
background-color: var(--background-primary);
|
||||
border: solid var(--background-modifier-border);
|
||||
border-width: 0 1px;
|
||||
-webkit-box-sizing: border-box;
|
||||
box-sizing: border-box;
|
||||
color: var(--text-faint);
|
||||
cursor: pointer;
|
||||
display: inline-block;
|
||||
position: absolute;
|
||||
text-align: right;
|
||||
width: 5.5em;
|
||||
}
|
||||
.d2h-code-linenumber:after {
|
||||
content: "\200b";
|
||||
}
|
||||
.d2h-code-side-linenumber {
|
||||
background-color: var(--background-primary);
|
||||
border: solid var(--background-modifier-border);
|
||||
border-width: 0 1px;
|
||||
-webkit-box-sizing: border-box;
|
||||
box-sizing: border-box;
|
||||
color: var(--text-faint);
|
||||
cursor: pointer;
|
||||
overflow: hidden;
|
||||
padding: 0 0.5em;
|
||||
text-align: right;
|
||||
text-overflow: ellipsis;
|
||||
width: 4em;
|
||||
/* needed to be changed */
|
||||
display: table-cell;
|
||||
position: relative;
|
||||
}
|
||||
.d2h-code-side-linenumber:after {
|
||||
content: "\200b";
|
||||
}
|
||||
.d2h-code-side-emptyplaceholder,
|
||||
.d2h-emptyplaceholder {
|
||||
background-color: var(--background-primary);
|
||||
border-color: var(--background-modifier-border);
|
||||
}
|
||||
.d2h-code-line-prefix,
|
||||
.d2h-code-linenumber,
|
||||
.d2h-code-side-linenumber,
|
||||
.d2h-emptyplaceholder {
|
||||
-webkit-user-select: none;
|
||||
-moz-user-select: none;
|
||||
-ms-user-select: none;
|
||||
user-select: none;
|
||||
}
|
||||
.d2h-code-linenumber,
|
||||
.d2h-code-side-linenumber {
|
||||
direction: rtl;
|
||||
}
|
||||
.d2h-del {
|
||||
background-color: var(--git-delete-bg);
|
||||
border-color: var(--git-delete-hl);
|
||||
}
|
||||
.d2h-ins {
|
||||
background-color: var(--git-insert-bg);
|
||||
border-color: var(--git-insert-hl);
|
||||
}
|
||||
.d2h-info {
|
||||
background-color: var(--background-primary);
|
||||
border-color: var(--background-modifier-border);
|
||||
color: var(--text-faint);
|
||||
}
|
||||
.d2h-del,
|
||||
.d2h-ins,
|
||||
.d2h-file-diff .d2h-change {
|
||||
color: var(--text-normal);
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-diff .d2h-del.d2h-change {
|
||||
background-color: var(--git-change-bg);
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-diff .d2h-ins.d2h-change {
|
||||
background-color: var(--git-insert-bg);
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-list-wrapper {
|
||||
a {
|
||||
text-decoration: none;
|
||||
cursor: default;
|
||||
-webkit-user-drag: none;
|
||||
}
|
||||
|
||||
svg {
|
||||
display: none;
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-list-header {
|
||||
text-align: left;
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-list-title {
|
||||
display: none;
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-list-line {
|
||||
display: -webkit-box;
|
||||
display: -ms-flexbox;
|
||||
display: flex;
|
||||
text-align: left;
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-list {
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-list > li {
|
||||
border-bottom: 1px solid var(--background-modifier-border);
|
||||
margin: 0;
|
||||
padding: 5px 10px;
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-list > li:last-child {
|
||||
border-bottom: none;
|
||||
}
|
||||
.d2h-file-switch {
|
||||
cursor: pointer;
|
||||
display: none;
|
||||
font-size: 10px;
|
||||
}
|
||||
.d2h-icon {
|
||||
fill: currentColor;
|
||||
margin-right: 10px;
|
||||
vertical-align: middle;
|
||||
}
|
||||
.d2h-deleted {
|
||||
color: var(--git-delete);
|
||||
}
|
||||
.d2h-added {
|
||||
color: var(--git-insert);
|
||||
}
|
||||
.d2h-changed {
|
||||
color: var(--git-change);
|
||||
}
|
||||
.d2h-moved {
|
||||
color: var(--git-move);
|
||||
}
|
||||
.d2h-tag {
|
||||
background-color: var(--background-secondary);
|
||||
display: -webkit-box;
|
||||
display: -ms-flexbox;
|
||||
display: flex;
|
||||
font-size: 10px;
|
||||
margin-left: 5px;
|
||||
padding: 0 2px;
|
||||
}
|
||||
.d2h-deleted-tag {
|
||||
border: 1px solid var(--git-delete);
|
||||
}
|
||||
.d2h-added-tag {
|
||||
border: 1px solid var(--git-insert);
|
||||
}
|
||||
.d2h-changed-tag {
|
||||
border: 1px solid var(--git-change);
|
||||
}
|
||||
.d2h-moved-tag {
|
||||
border: 1px solid var(--git-move);
|
||||
}
|
||||
|
||||
/* needed for line-by-line*/
|
||||
|
||||
.d2h-diff-tbody {
|
||||
position: relative;
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
|
||||
/* ====================== Line Authoring Information ====================== */
|
||||
@@ -627,3 +598,113 @@
|
||||
background: var(--interactive-hover);
|
||||
color: var(--text-accent-hover);
|
||||
}
|
||||
|
||||
.git-signs-gutter {
|
||||
.cm-gutterElement {
|
||||
display: grid;
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
|
||||
.git-gutter-marker:hover {
|
||||
border-radius: 2px;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.git-gutter-marker.git-add {
|
||||
background-color: var(--color-green);
|
||||
justify-self: center;
|
||||
height: inherit;
|
||||
width: 0.2rem;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.git-gutter-marker.git-change {
|
||||
background-color: var(--color-yellow);
|
||||
justify-self: center;
|
||||
height: inherit;
|
||||
width: 0.2rem;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.git-gutter-marker.git-changedelete {
|
||||
color: var(--color-yellow);
|
||||
font-weight: var(--font-bold);
|
||||
font-size: 1rem;
|
||||
justify-self: center;
|
||||
height: inherit;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.git-gutter-marker.git-delete {
|
||||
background-color: var(--color-red);
|
||||
height: 0.2rem;
|
||||
width: 0.8rem;
|
||||
align-self: end;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.git-gutter-marker.git-topdelete {
|
||||
background-color: var(--color-red);
|
||||
height: 0.2rem;
|
||||
width: 0.8rem;
|
||||
align-self: start;
|
||||
}
|
||||
|
||||
div:hover > .git-gutter-marker.git-change {
|
||||
width: 0.6rem;
|
||||
}
|
||||
|
||||
div:hover > .git-gutter-marker.git-add {
|
||||
width: 0.6rem;
|
||||
}
|
||||
|
||||
div:hover > .git-gutter-marker.git-delete {
|
||||
height: 0.6rem;
|
||||
}
|
||||
|
||||
div:hover > .git-gutter-marker.git-topdelete {
|
||||
height: 0.6rem;
|
||||
}
|
||||
|
||||
div:hover > .git-gutter-marker.git-changedelete {
|
||||
font-weight: var(--font-bold);
|
||||
}
|
||||
|
||||
.git-gutter-marker.staged {
|
||||
opacity: 0.5;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.git-diff {
|
||||
.cm-merge-revert {
|
||||
width: 4em;
|
||||
}
|
||||
/* Ensure that merge revert markers are positioned correctly */
|
||||
.cm-merge-revert > * {
|
||||
position: absolute;
|
||||
background-color: var(--background-secondary);
|
||||
display: flex;
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
|
||||
/* Prevent shifting of the editor when git signs gutter is the only gutter present */
|
||||
.cm-gutters.cm-gutters-before:has(> .git-signs-gutter:only-child) {
|
||||
margin-inline-end: 0;
|
||||
.git-signs-gutter {
|
||||
margin-inline-start: -1rem;
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
|
||||
.git-changes-status-bar-colored {
|
||||
.git-add {
|
||||
color: var(--color-green);
|
||||
}
|
||||
.git-change {
|
||||
color: var(--color-yellow);
|
||||
}
|
||||
.git-delete {
|
||||
color: var(--color-red);
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
|
||||
.git-changes-status-bar .git-add {
|
||||
margin-right: 0.3em;
|
||||
}
|
||||
|
||||
.git-changes-status-bar .git-change {
|
||||
margin-right: 0.3em;
|
||||
}
|
||||
|
||||
57
.obsidian/workspace.json
vendored
57
.obsidian/workspace.json
vendored
@@ -4,38 +4,67 @@
|
||||
"type": "split",
|
||||
"children": [
|
||||
{
|
||||
"id": "eec1dd4145fc2eac",
|
||||
"id": "668c17ea9b4a6808",
|
||||
"type": "tabs",
|
||||
"children": [
|
||||
{
|
||||
"id": "334286c6c273f693",
|
||||
"id": "eb1bb5014b86fac7",
|
||||
"type": "leaf",
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "markdown",
|
||||
"state": {
|
||||
"file": "Determinanter (Kap. 6).md",
|
||||
"file": "Area och Basbyte.md",
|
||||
"mode": "source",
|
||||
"source": false
|
||||
},
|
||||
"icon": "lucide-file",
|
||||
"title": "Determinanter (Kap. 6)"
|
||||
"title": "Area och Basbyte"
|
||||
}
|
||||
},
|
||||
{
|
||||
"id": "91afe3b628f39918",
|
||||
"id": "ba7a1e5edb2a0c5f",
|
||||
"type": "leaf",
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "markdown",
|
||||
"state": {
|
||||
"file": "Ekvations System.md",
|
||||
"file": "Linjär avbildning.md",
|
||||
"mode": "source",
|
||||
"source": false
|
||||
},
|
||||
"icon": "lucide-file",
|
||||
"title": "Ekvations System"
|
||||
"title": "Linjär avbildning"
|
||||
}
|
||||
},
|
||||
{
|
||||
"id": "4915fdc1e459c44b",
|
||||
"type": "leaf",
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "markdown",
|
||||
"state": {
|
||||
"file": "Grudlägande Matriser.md",
|
||||
"mode": "source",
|
||||
"source": false
|
||||
},
|
||||
"icon": "lucide-file",
|
||||
"title": "Grudlägande Matriser"
|
||||
}
|
||||
},
|
||||
{
|
||||
"id": "f156cc6a3efcf65c",
|
||||
"type": "leaf",
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "markdown",
|
||||
"state": {
|
||||
"file": "Diagonalisering.md",
|
||||
"mode": "source",
|
||||
"source": false
|
||||
},
|
||||
"icon": "lucide-file",
|
||||
"title": "Diagonalisering"
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
]
|
||||
],
|
||||
"currentTab": 2
|
||||
}
|
||||
],
|
||||
"direction": "vertical"
|
||||
@@ -67,7 +96,7 @@
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "search",
|
||||
"state": {
|
||||
"query": "transponering",
|
||||
"query": "",
|
||||
"matchingCase": false,
|
||||
"explainSearch": false,
|
||||
"collapseAll": false,
|
||||
@@ -194,10 +223,16 @@
|
||||
"obsidian-git:Open Git source control": false
|
||||
}
|
||||
},
|
||||
"active": "334286c6c273f693",
|
||||
"active": "4915fdc1e459c44b",
|
||||
"lastOpenFiles": [
|
||||
"Ekvations System.md",
|
||||
"Area och Basbyte.md",
|
||||
"Grudlägande Matriser.md",
|
||||
"Linjär avbildning.md",
|
||||
"Diagonalisering.md",
|
||||
"Matrisgeometri (Kap 5).md",
|
||||
"Egenvärderna (Kap 10).md",
|
||||
"Determinanter (Kap. 6).md",
|
||||
"Ekvations System.md",
|
||||
"Matriser.md",
|
||||
"Vektorer.md",
|
||||
"Maclaurin.md",
|
||||
|
||||
82
Area och Basbyte.md
Normal file
82
Area och Basbyte.md
Normal file
@@ -0,0 +1,82 @@
|
||||
```desmos-graph
|
||||
left=-5; right=5;
|
||||
top=5; bottom=-5;
|
||||
---
|
||||
([0,0],[0,1])
|
||||
([0,1],[0,0])
|
||||
0 < y < 1 {0 < x < 1}
|
||||
```
|
||||
|
||||
*En area enher av parallellogramet som spänns up av vektorerna. Standerdbasen $\overrightarrow{e_1},\;\overrightarrow{e_2}$ utgörs av korndinaterna av* $$\begin{bmatrix}
|
||||
1&0\\0&1
|
||||
\end{bmatrix}$$
|
||||
**DEF**: *En "standerd area enhet" är lika med talet $\det{I}=1$. Om det är underförstått att vi jobbar med standerdbasen, då pratar vi endast om "area enheter".*
|
||||
|
||||
**DEF**: *Den signerade arean (dvs. arean med signerade + eller -) av parallellogramen som spänns uo av vektoerna* $$\overrightarrow{u}=(u_1,\;u_2),\;\overrightarrow{v}=(v_1,\;v_2)\in\mathbb{R}^2$$*är leka med determinanten av matrisen vars kolumner utgörs av $\overrightarrow{u}$ och $\overrightarrow{v}$*
|
||||
|
||||
*Om vi har en tirangel istället, få tar vi $\frac12$ av den här determinanten*
|
||||
**OBS**: *ordingen av $\overrightarrow{u}$ och $\overrightarrow{v}$ är viktigt:*$$\underset{\substack{\parallel\\u_1v_2-v_1u_2}}{\det(\begin{bmatrix}
|
||||
u_1&v_1\\u_2&v_2
|
||||
\end{bmatrix}}=-1\underset{\substack{\parallel\\v_1u_2-u_1v_2}}{\det(\begin{bmatrix}
|
||||
v_1&u_1\\v_2&u_2
|
||||
\end{bmatrix}}$$
|
||||
|
||||
**DEF** *Två vektorer $\overrightarrow{u},\;\overrightarrow{v}$ sägs vara positiv orienterad om den signerade arean som späns upp av $\overrightarrow{u}$ och $\overrightarrow{v}$ är positiv*
|
||||
|
||||
**OBS** *Om $\overrightarrow{u}$ och $\overrightarrow{v}$ är parallella, då*$$\det(\underset{\substack{
|
||||
\wedge\\\parallel\\\vee\\
|
||||
\text{parallellogramen som spänns up av $\overrightarrow{u}$ och $\overrightarrow{v}$ har area }0
|
||||
}}{\begin{bmatrix}
|
||||
u_1&v_1\\
|
||||
u_2&v_2
|
||||
\end{bmatrix}})=0\Leftrightarrow\text{}\text{kolumnerna är linjärt levande}$$
|
||||
```desmos-graph
|
||||
left=-1; right=5;
|
||||
top=1; bottom=-1;
|
||||
---
|
||||
(1,0.1)|blue|hidden|label:`\overrightarrow{v}`
|
||||
(3,0.1)|green|hidden|label:`\overrightarrow{u}`
|
||||
([0,2],[0,0])|blue
|
||||
([0,4],[0,0])|green
|
||||
```
|
||||
[Graph of a triangle area]
|
||||
*Area av den liksidiga triageln*$$\frac12\det(A)\frac12\times\frac{\sqrt{3}}{2}=\frac{\sqrt{3}}{4}$$
|
||||
**Areabyte**:
|
||||
- **Kordinater**: $$I\times\begin{bmatrix}
|
||||
\zeta_1\\\zeta_2\\\zeta_3
|
||||
\end{bmatrix}=A\times\begin{bmatrix}
|
||||
\alpha_1\\\alpha_2\\\alpha_3
|
||||
\end{bmatrix}$$
|
||||
- **Area**: *Om vi hade en area av $X$ a.e. innan basbyte, då har vi $\det{A}\times{X}$ a.e. efter basbyte.*
|
||||
- **Volym**: *x v.e. före basbyte $\Rightarrow$ $\det(A)\times{X}$ a.e. efter basbyte.*
|
||||
**OBS**:
|
||||
- *Area av triangle $=\frac12$ area av parallellogram*
|
||||
- *Volum av tetraheder $=\frac13$ volum av parallellepiod*
|
||||
- *4-d volum av 4-d tetrahden $=\frac1{24}$ 4-d volum av 4-d parallelopipod*
|
||||
|
||||
|
||||
**SATS**: *Låt $A$ vara en $m\times{n}$ ortogonal matris. Då är $\operatorname{def}(A)$ antigen $+1$ eller $-1$.*
|
||||
**BEVIS**:
|
||||
- *För ortogonala matriser är $A^{-1}=A^T$*
|
||||
- *$\det(A)=\det(A^T)$*
|
||||
- *$\operatorname{def}(AB)=\operatorname{def}(A)\times\operatorname{def}(B)$*
|
||||
$\Rightarrow{A}\times{A^T}=I\Rightarrow\det(AA^T)=\det(I)\Rightarrow\det(A)\times\det{A^T}=1\Rightarrow\operatorname{def}(A)^2=1\Rightarrow\operatorname{def}(A)\text{är }+1\text{ eller }-1$
|
||||
**OBS**: *Om vi har en $m\times{n}$ matris $A$, då är $\det(A)$ lika med den $m-$dimensonella volymen av figuren som spenns up av matrises kolumner*
|
||||
**EX**: $$\begin{bmatrix}
|
||||
1&0\\0&1
|
||||
\end{bmatrix}\rightarrow\begin{bmatrix}
|
||||
1&\frac12\\
|
||||
0&\frac{\sqrt{3}}2
|
||||
\end{bmatrix}\Rightarrow\text{svårt att beskriva}$$
|
||||
[ ]
|
||||
|
||||
**FAKTA**: *Om $A$ är en ortogonal matris, då är skälärprodukten nellan två vektorer samma i så val den gamla basen som den nya basen*
|
||||
|
||||
**Diagonalisering**
|
||||
$$\begin{aligned}PDP^{-1}=\begin{bmatrix}1&\frac13\\1&1\end{bmatrix}\begin{bmatrix}1&0\\0&-1\end{bmatrix}\begin{bmatrix}1&\frac13\\1&1\end{bmatrix}^{-1}\\=\begin{bmatrix}1&-\frac13\\1&-1\end{bmatrix}\times\frac1{\frac23}\times\begin{bmatrix}1&-\frac13\\-1&1\end{bmatrix}\\=\frac32\times\begin{bmatrix}1&-\frac13\\1&-1\end{bmatrix}\begin{bmatrix}1&-\frac13\\-1&1\end{bmatrix}=\frac23\times\begin{bmatrix}\frac43&-\frac23\\2&-\frac43\end{bmatrix}\\=\begin{bmatrix}2&-1\\3&-2\end{bmatrix}=A\end{aligned}$$
|
||||
**Heltalspotenser**
|
||||
*Hur skulle vi kunna räkna ut $A^{2026}$?*
|
||||
$$(A^{2026}=\underbrace{AA\dots{A}}_{2026\text{ gånger}})$$
|
||||
**OBS**: $$\begin{aligned}A=PDP^{-1}\\A^2=AA=PD\underbracket{P^{-1}P}_{=I}DP^{-1}=PDDP^{-1}=PD^2P^{-1}\\A^3=AAA=PD\underbracket{P^{-1}P}_{=I}D\underbracket{P^{-1}P}_{=I}DP^{-1}=PD^3P^{-1}\\\Rightarrow{A^n}=PD^nP^{-1}\end{aligned}$$
|
||||
**EX**: $$\begin{aligned}\text{Om }D=\begin{bmatrix}d_1&0\\0&d_2\end{bmatrix}\\\Rightarrow&\\&D^2=\begin{bmatrix}d_1&0\\0&d_2\end{bmatrix}\begin{bmatrix}d_1&0\\0&d_2\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}{d_1}^2&0\\0&{d_2}^2\end{bmatrix}\\&D^3=\begin{bmatrix}d_1&0\\0&d_2\end{bmatrix}\begin{bmatrix}d_1&0\\0&d_2\end{bmatrix}\begin{bmatrix}d_1&0\\0&d_2\end{bmatrix}\\&=\begin{bmatrix}{d_1}^2&0\\0&{d_2}^2\end{bmatrix}\begin{bmatrix}d_1&0\\0&d_2\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}{d_1}^3&0\\0&{d_2}^3\end{bmatrix}\\&\vdots\end{aligned}\Rightarrow{D^n}=\begin{bmatrix}{d_1}^n&0\\0&{d_2}^n\end{bmatrix}$$
|
||||
**EX**: *Beräkna $A^{2026}$ för $A=\begin{bmatrix}2&-1\\3&-2\end{bmatrix}$*$$\begin{aligned}A^{2026}=PD^{2026}P^{-1}=\begin{bmatrix}1&\frac13\\1&1\end{bmatrix}\times\begin{bmatrix}1&0\\0&-1\end{bmatrix}^{2026}\times\begin{bmatrix}1&\frac13\\1&1\end{bmatrix}^{-1}\\\begin{bmatrix}1&\frac13\\1&1\end{bmatrix}\begin{bmatrix}1&0\\0&1\end{bmatrix}\times\begin{bmatrix}1&\frac13\\1&1\end{bmatrix}^{-1}=\begin{bmatrix}1&\frac13\\1&1\end{bmatrix}\begin{bmatrix}1&\frac13\\1&1\end{bmatrix}^{-1}=\begin{bmatrix}1&0\\0&1\end{bmatrix}=I\\\\\begin{matrix}A=A&A^3=A&A^5=A&\dots\\A^2=I&A^4=I&A^6=A&\dots\end{matrix}\end{aligned}$$
|
||||
1
Diagonalisering.md
Normal file
1
Diagonalisering.md
Normal file
@@ -0,0 +1 @@
|
||||
$$$$
|
||||
84
Egenvärderna (Kap 10).md
Normal file
84
Egenvärderna (Kap 10).md
Normal file
@@ -0,0 +1,84 @@
|
||||
**DEF**: *Låt $A$ vara $m\times{n}$ matris. Polynomet $$p_A(\lambda)=\det(A-\lambda I)$$. Kallas för matrisens kavaktieiska polynom. $\lambda\dots$ variabeln för detta polynom*
|
||||
**EX**: $$\begin{aligned}\text{Låt }A=\begin{bmatrix}2&-1\\3&-2\end{bmatrix}.\text{ Då är }A-\lambda{I}=\\\begin{bmatrix}2&-1\\3&-2\end{bmatrix}-\begin{bmatrix}\lambda&0\\0&\lambda\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}2-\lambda&-1\\3&-2-\lambda\end{bmatrix}\\\Rightarrow\det(A-\lambda{I})=\begin{vmatrix}2-\lambda&-1\\3&-2-\lambda\end{vmatrix}=(2-\lambda)(-2-\lambda)-(-1)\times3\\=-4\cancel{-2\lambda}\cancel{+2\lambda}+\lambda^2+3=\underbrace{\lambda^2-4}\\\text{OBS: En $2\times2$ matris har en andragrads karaktieristisk polynom}\end{aligned}$$
|
||||
**DEF**: *Låt A vara en $m\times{n}$ matris. Nollställena till matrisens karakterisktiska polynom kalla för matrisens egenvärdarna.*$$P_A(\lambda)=0$$
|
||||
**OBS**:
|
||||
- *En $m\times{n}$ matris har alltid $m$ stycken egenvärden räknad med multiplicitet.* $$P_A(\lambda)=(\lambda-1)^3(\lambda-2)\Rightarrow\underbrace{4}.\text{ Lösninger: }\lambda=1,\lambda=1,\lambda=1,\lambda=2$$
|
||||
- *En matris med reella element behöver inte ha reella egenvärden* $$P_A(\lambda)=\lambda^2+1\Rightarrow\lambda^2+1=0\Rightarrow\lambda=+i,\lambda=-i$$
|
||||
**EX**: $$\begin{aligned}A=\begin{bmatrix}2&-1\\3&-2\end{bmatrix}\Rightarrow P_A(\lambda)=\lambda^2-1\Rightarrow\text{egenvärdena: }\lambda^2-1=0\Rightarrow\lambda=\pm1\end{aligned}$$
|
||||
**EX**: $$\begin{aligned}\text{Beräknaq egenvärdena av matrisen }A=\begin{bmatrix}13&4&8\\-6&-1&-4\\18&-6&-11\end{bmatrix}\\\text{Vi beräknar:}\\\det(A-\lambda I)=\begin{vmatrix}13-\lambda&4&8\\-6&-1-\lambda&-4\\-18&-6&-11-\lambda\end{vmatrix}=\\(13-\lambda)\begin{vmatrix}-1-\lambda&-4\\-6&-11-\lambda\end{vmatrix}-4\begin{vmatrix}-6&-4\\-18&-11\lambda\end{vmatrix}+8\begin{vmatrix}-6&-1-\lambda\\-18&-6\end{vmatrix}\\(13-\lambda)\left(11+\lambda+11\lambda+\lambda^2-24\right)-4(66+6\lambda-72)+8(36-18-18\lambda)\\=(13-\lambda)(\lambda^2+12\lambda-13)-4(64-6)+8(18-18\lambda)\\=13\lambda^2+12\times13\lambda-13^2-\lambda^3-12\lambda^2+13\lambda-24\lambda+24+144-144\lambda\\=-\lambda^3+\lambda^2+\lambda-1=-\lambda^2)(\lambda-1)+(\lambda-1)=(\lambda-1)(-\lambda^2-1)=\\(\lambda-1)\times(-1)\times(\lambda^2-1)=(\lambda^2-1)\times(-1)\times(\lambda-1)(\lambda+1)\\=-(\lambda-1)^2(\lambda+1)\end{aligned}$$
|
||||
**SATS**: *Låt $A$ vara en $m\times{n}$ matris, ich anta att $A$ antigen är diagonal eller triangulär (över eller under). Då sammanfaller engenvärdena med matrisens diagonala element*
|
||||
**BEVIS**: *Observera att matrisen $A-\lambda I$ är också diagonal eller tirangulär. Men för sådana matriser är determinanten lika med produkten av diagonala element (Föreläsning 12)*$$\begin{aligned}\Rightarrow P_A(\lambda)=\det(A-\lambda I)=\prod_{i=1}^{m}(a_{ii}-\lambda)\\\Rightarrow P_A(\lambda)=0\text{ precis för }\lambda=a_{11},\;\lambda=a_{22}\;\dots,\;\lambda=a_{mm}\end{aligned}$$
|
||||
**DEF**: *Låt $A$ vara en $m\times{n}$ matris och $\lambda$ vara ett av matrisens egenvärden. En $m\times1$ kolumnmatris $\overrightarrow{x}$ kallas för en egenvektor tillhörande $\lambda$ om $\overrightarrow{x}\neq\overrightarrow{0}$ och $A\overrightarrow{x}=\lambda\overrightarrow{x}$*
|
||||
**OBS**:
|
||||
- *Varje egenvärde har minst en egenskap*
|
||||
- *Om ett egenvärde upprepas, kan vi endast ha en linjärt oberoende egenvektor*
|
||||
- *Följande kan också hända: För ett egenvärde som upprepas $k$-gånger kan det finnas $k$ linjärt oberoende egenvektorer*
|
||||
- *Egenskaper räknas ut med hjälp av ett gauss shcema*
|
||||
**EX** $$\begin{aligned}
|
||||
A=\begin{bmatrix}
|
||||
2&-1\\
|
||||
3&-1
|
||||
\end{bmatrix},\text{ där vi redan har beröknat att }\lambda=\pm1\text{ egenvärdena}\\
|
||||
\text{Vad är de motsvarande egenvektorerna?}\\
|
||||
\begin{aligned}
|
||||
\text{Vilket schema?}\Rightarrow\begin{aligned}
|
||||
VL=A-\lambda I\\
|
||||
HL=\overrightarrow{o}
|
||||
\end{aligned}
|
||||
&&
|
||||
\begin{pmatrix}
|
||||
A\overrightarrow{x}&=\lambda\overrightarrow{x}\\
|
||||
A\overrightarrow{x}-\lambda\overrightarrow{x}&=\overrightarrow{0}\\
|
||||
\left(A-\lambda I\right)\overrightarrow{x}&\overrightarrow{0}
|
||||
\end{pmatrix}
|
||||
\end{aligned}\\
|
||||
\lambda=+1:\begin{pmatrix}
|
||||
1&-3&|&0\\
|
||||
3&-3&|&0
|
||||
\end{pmatrix}
|
||||
\begin{aligned}
|
||||
R_2-3R_1\rightarrow{R_2}\\
|
||||
\xrightarrow{}
|
||||
\end{aligned}
|
||||
\begin{pmatrix}
|
||||
1&-1&|&0\\
|
||||
0&0&|&0
|
||||
\end{pmatrix}\Rightarrow\overrightarrow{x}\\=\begin{bmatrix}
|
||||
x\\y
|
||||
\end{bmatrix}\text{ Där }\begin{aligned}
|
||||
y=t\text{ (fri variable)}\\
|
||||
x-y=0\Rightarrow x=t
|
||||
\end{aligned}\\\\
|
||||
\lambda=-1:\begin{pmatrix}
|
||||
3&-1&|&0\\
|
||||
3&-1&|&0
|
||||
\end{pmatrix}
|
||||
\begin{aligned}
|
||||
R_2-R_1\rightarrow{R_2}\\
|
||||
\xrightarrow{}
|
||||
\end{aligned}
|
||||
\begin{pmatrix}
|
||||
3&-1&|&0\\
|
||||
0&0&|&0
|
||||
\end{pmatrix}\\
|
||||
\begin{aligned}
|
||||
\frac13R_1\rightarrow{R_1}\\
|
||||
\xrightarrow{}
|
||||
\end{aligned}
|
||||
\begin{pmatrix}
|
||||
1&-\frac13&|&0\\
|
||||
0&0&|&0
|
||||
\end{pmatrix}\Rightarrow\begin{aligned}
|
||||
y=t\text{ (fri variable)}\\
|
||||
x-\frac13y=0\Rightarrow x=\frac13t\\\Rightarrow\begin{bmatrix}
|
||||
x\\y
|
||||
\end{bmatrix}
|
||||
=\begin{bmatrix}
|
||||
\frac13t\\
|
||||
t
|
||||
\end{bmatrix}=t\times\begin{bmatrix}
|
||||
\frac13\\
|
||||
1
|
||||
\end{bmatrix}
|
||||
\end{aligned}
|
||||
\end{aligned}$$
|
||||
45
Grudlägande Matriser.md
Normal file
45
Grudlägande Matriser.md
Normal file
@@ -0,0 +1,45 @@
|
||||
**I. Enhetsmatrisen**
|
||||
$$A=\begin{bmatrix}
|
||||
1&0\\0&1
|
||||
\end{bmatrix}\Rightarrow F_A((u_1,\;u_2))=(u_1,\;u_2)$$
|
||||
- *$\det(A)=1,\;A^{-1}=A$*
|
||||
- *Egenvärdena är $+1,\;+1$*
|
||||
- *Två linjärt oberoende egenvektorer för egenvärdet $+1$, mämligen $(1,0),\;(0,1)$*
|
||||
**II. Likformig skalning**
|
||||
$$a=\begin{bmatrix}
|
||||
k&0\\0&k
|
||||
\end{bmatrix},\;k>0\Rightarrow F_A((u_1,\;u_2))=(ku_1,\;ku_2)$$
|
||||
- *$\det(A)=k^2>0$ (area förändras, orienteringen blir samma)*
|
||||
- *Egenvärdena: $+k,\;+k$*
|
||||
- *Två linjärt oberoende egencektorer: $(1,0),\;(0,1)$*
|
||||
**III. Pressning**
|
||||
$$A=\begin{bmatrix}
|
||||
k&0\\0&\frac1k
|
||||
\end{bmatrix},\;(k>0)\Rightarrow F_A((u_1,\;u_2))=(ku_1,\;\frac1k)$$
|
||||
- *\det(A)=+1$ (Både area och orientering förblir det samma)*
|
||||
- *Egenvärde är $k$ och $\frac1k$*
|
||||
- *Motsvarande egenvektor: $\begin{aligned}k\rightsquigarrow(1,0)\\\frac1k\rightsquigarrow(0,1)\end{aligned}$*
|
||||
**IV. Skjuvning**
|
||||
$$a=\begin{bmatrix}
|
||||
1&k\\0&1
|
||||
\end{bmatrix},\;(k>0)\Rightarrow F_A((u_1,\;u_2))=(u_1+ku_2,u_2)$$
|
||||
- *$\det(A)=+1$: (Både area och orintering förblir det samma)*
|
||||
- *Egenvärdena: $+1,\;+1$*
|
||||
- *Endast en linjärt oberoende egenvektor: $(1,\;0)$*
|
||||
**V. Framförskjutning**
|
||||
$$\begin{bmatrix}
|
||||
0&0\\1&0
|
||||
\end{bmatrix}\Rightarrow F_A((u_1,u_2))=(0,u_1)$$
|
||||
- *$\det(A)=0$: (Arean förstörs)*
|
||||
- *Egenvärdena: $0,\;0$*
|
||||
- *Egenvektorerna: $(0,\;1)$*
|
||||
**VI. Bakförsjutning**
|
||||
$$A=\begin{bmatrix}
|
||||
0&1\\0&0
|
||||
\end{bmatrix}\Rightarrow F_A((u_1,\;u_2))=(u_2,0)$$
|
||||
**VII. Rotation för $\frac\pi2$ moturs**
|
||||
$$A=\begin{bmatrix}
|
||||
0&-1\\1&0
|
||||
\end{bmatrix}=F_A((u_1,\;u_2))=(-u_1,u_2)$$
|
||||
- *$\det(A)=+1$*
|
||||
- *Egenvärden: $+i,-i$*
|
||||
29
Linjär avbildning.md
Normal file
29
Linjär avbildning.md
Normal file
@@ -0,0 +1,29 @@
|
||||
**DEF**: *Funktionen $F$ kallas för en avbildning om $F:V_1\rightarrow{V_2}$ där $V_1,\;V_2$ är två vektorer. Vidare kallas en avbilding för linjär om:*
|
||||
- *$F(\overrightarrow{u}+\overrightarrow{u})=F(\overrightarrow{u})+F(\overrightarrow{u})$*
|
||||
- *$F(\alpha\overrightarrow{u})=\alpha\times{F}(\overrightarrow{u})$*
|
||||
**EX**: *Låt $A$ vara en $m\times{n}$ matris. Då definierar $A$ en linjär avbilding från $\mathbb{R}^n$ till $\mathbb{R}^m$ genom följande: *$$\begin{aligned}
|
||||
F_A(\overrightarrow{u})=A\overrightarrow{u}\text{ (dvs. med hjälp av matrismultiplikation)}\\
|
||||
\left(\overrightarrow{u}=(u_1,\;u_2,\;u_3,\;u_4)=\begin{bmatrix}
|
||||
u_1\\u_2\\u_3\\u_4
|
||||
\end{bmatrix}\right)
|
||||
\end{aligned}$$
|
||||
**EX**: *Vilken avbildning definieras av matrisen* $$\begin{aligned}
|
||||
A=\begin{bmatrix}
|
||||
1&2\\3&4
|
||||
\end{bmatrix}\\
|
||||
\text{Räkna ut: }A\overrightarrow{u}=\begin{bmatrix}
|
||||
1&2\\3&4
|
||||
\end{bmatrix}\begin{bmatrix}
|
||||
u_1\\u_2
|
||||
\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}
|
||||
u_1+2u_2\\
|
||||
3u_1+4u_2
|
||||
\end{bmatrix}\Rightarrow\begin{aligned}
|
||||
F_A(\overrightarrow{u})=A\overrightarrow{u}\\
|
||||
F_A\left(\left(u_1,\;u_2\right)\right)=\\(u_1+2u_2,\;3u_1+4u_2)
|
||||
\end{aligned}
|
||||
\end{aligned}$$
|
||||
**OBS**: *Följade bekanta begrepp är egenkligen linjära avbildningar*
|
||||
- *Derivatan: $\begin{aligned}\left(x^2+\sin(x)\right)'=\left(x^2\right)'+\left(\sin(x)\right)'=2x+\cos(x)\\\left(10x^2\right)'=10\times\left(x^2\right)'=10\times2x=20x\end{aligned}$*
|
||||
- *Den bestämnda integralen: $\begin{aligned}\int^1_0\left(x+x^2\right)dx=\int^1_0xdx+\int^1_0x^2dx=\dots\\\int^1_0(10\times{x})dx=10\times\int^1_ 0xdx=\dots\end{aligned}$*
|
||||
|
||||
96
Matrisgeometri (Kap 5).md
Normal file
96
Matrisgeometri (Kap 5).md
Normal file
@@ -0,0 +1,96 @@
|
||||
**OBS**: *En $m\times{n}$ matris kan tänkas bestå av $n$ stycken $m\times1$ kolumner*$$A=\begin{bmatrix}a_{11}&1_{12}&\dots&a_{1n}\\a_{21}&a_{22}&\dots&a_{2n}\\\vdots&\vdots&\ddots&\vdots\\a_{m1}&a_{m2}&\dots&a_{mn}\end{bmatrix}\Rightarrow A=\begin{bmatrix}|&|&\dots&|\\\overrightarrow{a_1}&\overrightarrow{a_2}&\dots&\overrightarrow{a_m}\\|&|&\dots&|\end{bmatrix}$$
|
||||
**EX**: $$A=\begin{bmatrix}1&2&3\\4&5&6\end{bmatrix}\Rightarrow\overrightarrow{a_1}=\begin{bmatrix}1\\5\end{bmatrix},\;\overrightarrow{a_2}=\begin{bmatrix}2\\5\end{bmatrix},\;\overrightarrow{a_3}=\begin{bmatrix}3\\6\end{bmatrix}$$
|
||||
**OBS (fortsätning)**: *Transponaten av en matris lyfter rader mot kolumner och kolumner mot rader*$$A^T=\begin{bmatrix}\textemdash&\overrightarrow{a_1}^T&\textemdash\\\textemdash&\overrightarrow{a_2}^T&\textemdash\\&\vdots\\\textemdash&\overrightarrow{a_m}^T&\textemdash\end{bmatrix}\;\;\begin{aligned}\text{EX: }A=\begin{bmatrix}1&2&3\\4&5&6\end{bmatrix}\Rightarrow A^T=\begin{bmatrix}1&4\\2&5\\3&6\end{bmatrix}\\\Rightarrow \overrightarrow{a_1}^T=\begin{bmatrix}1&4\end{bmatrix},\;\overrightarrow{a_2}^T=\begin{bmatrix}2&5\end{bmatrix},\;\overrightarrow{a_3}^T=\begin{bmatrix}3&6\end{bmatrix}\end{aligned}$$
|
||||
**OBS**: *Vad händer om vi har två $3\times1$ kolumnmatriser* $$\overrightarrow{a}=\begin{bmatrix}1\\2\\3\end{bmatrix},\overrightarrow{l}=\begin{bmatrix}7\\8\\9\end{bmatrix}$$
|
||||
|
||||
[Fyll i från Föreläsning 02/26]
|
||||
|
||||
**OBS**: *Låt $\overrightarrow{u_1},\;\overrightarrow{u_2},\;\dots,\;\overrightarrow{u_k}$ vara några vektorer i $\mathbb{R}^m$. Mängden består av alla möjliga linjära kombinatoner av dessa $k$ vektorer kallas det **linjära höjdet** av $\overrightarrow{u_1},\;\overrightarrow{u_2},\;\dots,\;\overrightarrow{u_k}$.*
|
||||
**EX**: $$\begin{aligned}\text{Vad är höjdet av }\overrightarrow{u_1}=(a,2,0)\text{ och }\overrightarrow{u_2}=(-2,1,0)\text{ i }\mathbb{R}\\\\\text{En vektor }\overrightarrow{v}=(v_1,v_2,v_3)\text{ är en linjär kobminatiom av }\overrightarrow{u_1}\text{ och }\overrightarrow{u_1}\text{ om}\\\overrightarrow{v}=\lambda_1\overrightarrow{u_1}+\lambda_2\overrightarrow{u_2}\\\\(v_1,v_2,v_3)=\lambda_1\times(1,2,0)+\lambda\times(-2,1,0)\Rightarrow\\(v_1,v_2,v_3)=(\lambda_1-2\lambda_2,2\lambda_1+\lambda_2,0)\Rightarrow v_3=0\\\\\text{Om vi är givna }v_1,v_2\text{, går det att lösa ut }\lambda_1,\lambda_2?\\\\\begin{aligned}v_1=\lambda_1-2\lambda_2\\v_2=2\lambda_1+\lambda_2\end{aligned}\leftrightarrow\begin{aligned}\text{Vilken matris står}\\\text{bakom detta ekvationssystemet}\end{aligned}\\\leftrightarrow\begin{bmatrix}1&-2\\2&1\end{bmatrix}\Rightarrow\det\left(\begin{bmatrix}1&-2\\2&1\end{bmatrix}\right)=5\neq0\\\leftrightarrow\text{Den här matrisern har en invers}\\\Rightarrow\text{Det fins ingen begränsning för }v_1\text{ och }v_2\\\\\text{Slutsats: Vilka vektorer $\overrightarrow{v}$ kan skrivas som en linjär kombination av $\overrightarrow{u_1}$ och $\overrightarrow{u_2}$?}\\\text{Alla vektorer $\overrightarrow{v}$ med $v_3=0$. (Det linjära höjden av $\overrightarrow{u_1}$ och $\overrightarrow{u_2}$ består av alla}\\\text{ vektorer}\overrightarrow{v}\text{ med $v_3=0$)}\end{aligned}$$
|
||||
**EX**: $$\begin{aligned}\overrightarrow{v}=(4,5,6)\Rightarrow\text{ Går INTE att skriva som }\lambda_1\overrightarrow{u_1}+\lambda\overrightarrow{u_2}\\\overrightarrow{v}=(4,5,0)\Rightarrow\text{ Går att skriva som }\lambda_1\overrightarrow{u_1}+\lambda\overrightarrow{u_2}\end{aligned}$$
|
||||
**DEF**: *Låt $A$ vara en $m\times{n}$ matris. Det linjära höjdet av matriserns kolumnmatrisen kallas för kolunrummet. Antalet linjär oberoende kolumnmatriser kallas för matrisens rang ($\operatorname{rang}(A)$) och är lika med antaliet pivåvariabler i gauss schemat $\begin{pmatrix}A&|&\overrightarrow{o}\end{pmatrix}$*
|
||||
**DEF**: *Det linjära höjdet av lösningarna av ekvationssystemet $A\overrightarrow{x}=\overrightarrow{0}$ kallas för matrisens kärna (kärnrum). Antalet linjära oberoende vektorer ibland lösningar till $A\overrightarrow{x}=\overrightarrow{0}$ kallas för matrisens nolldimension $\operatorname{noll}(A)$m och är lika med antalet fira variablar i gauss schema $\begin{pmatrix}A&|&\overrightarrow{o}\end{pmatrix}$*
|
||||
**EX**: $$\begin{aligned}\text{Betrakta }A=\begin{bmatrix}1&-1&1\\1&-1&-3\\2&-2&-2\end{bmatrix}.\text{Kolumnrum? Kärna? Rang? Nolldimension?}\\\begin{pmatrix}1&-1&1&|&0\\1&-1&-3&|&0\\2&-2&-2&|&0\end{pmatrix}\begin{aligned}R_2-R_1\rightarrow{R_2}\\R_3-2R_1\rightarrow{R_3}\\\xrightarrow{}\end{aligned}\begin{pmatrix}1&-1&1&|&0\\0&0&-4&|&0\\0&0&-4&|&0\end{pmatrix}\begin{aligned}R_3-R_2\rightarrow{R_3}\\\xrightarrow{}\end{aligned}\\\begin{pmatrix}1&-1&1&|&0\\0&0&-4&|&0\\0&0&0&|&0\end{pmatrix}\begin{aligned}-\frac14R_2\rightarrow{R_2}\\\xrightarrow{}\end{aligned}\begin{pmatrix}1&-1&1&|&0\\0&0&1&|&0\\0&0&0&|&0\end{pmatrix}\\\Rightarrow\begin{aligned}2\text{ pivåvariablar }\Rightarrow\operatorname{rang}(A)=2\\1\text{ fri variabel }\Rightarrow\operatorname{noll}(A)=1\end{aligned}\\\text{kolumnrummet är det höjdet av }\begin{bmatrix}1\\1\\2\end{bmatrix}\text{ och }\begin{bmatrix}1\\-1\\-2\end{bmatrix}\\\text{För att bestäma kärnan behöver vi lösa ekvationen i systemet }A\overrightarrow{x}=\overrightarrow{0}\\\begin{bmatrix}x\\y\\z\end{bmatrix}\text{ Löser ekvationstsystemet om: }\begin{aligned}1\times z=0\\z=0\end{aligned}\;|\;\begin{aligned}y=t\\\text{Fri variable}\end{aligned}\;|\;\begin{aligned}x-y+z=0\\x=t\end{aligned}\;=\\\begin{bmatrix}x\\y\\z\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}t\\t\\0\end{bmatrix}=t\times\begin{bmatrix}1\\1\\0\end{bmatrix}\Rightarrow\text{matrisens kärna är det linjära höjden av }\begin{bmatrix}1\\1\\0\end{bmatrix}\end{aligned}$$
|
||||
**SATS**: *(DIMENSIONSSATS). Låt $A$ vara en $m\times{n}$ matris. Då gäller det att $\operatorname{rang}(A)+\operatorname{noll}(A)=m$.*
|
||||
**BEVIS**:
|
||||
- *$\operatorname{rang}(A)$ ... antalet pivåvariabler i $\begin{pmatrix}A&|&\overrightarrow{o}\end{pmatrix}$*
|
||||
- *$\operatorname{noll}(A)$ ... antalet fria variabler i $\begin{pmatrix}A&|&\overrightarrow{o}\end{pmatrix}$*
|
||||
*Nör vi uppnår trappformen i gauss shcemat, då har varje kolomn antingen en ledande etta (pivåvariabel) eller inte (fri variabel). Det fins ingen tredhe möjlighet. Men då: *$$\operatorname{rang}(A)+\operatorname{noll}(A)=m$$
|
||||
**OBS**:
|
||||
- *Om vi har ett exakt bestämnd ekvations system, då har ekvationssystemet $A\overrightarrow{x}=\overrightarrow{h}$ en entydig lösning prisis när $\operatorname{rang}(A)=m$ och $\operatorname{noll}(A)=0$. (Exakt bestämnd $\Leftrightarrow{A}$ är $m\times{n}$)*
|
||||
- *Om vi har ett över-bestämnd system (dvs. $A$ är $m\times{n}$ med $m>n$) då har vi en entydlig-lönsing om $\operatorname{ranf}(A)=m$ och $\operatorname{noll}(A)=m-n$*
|
||||
- *Om vi har ett under-bestämt system (dvs. $A$ är en $m\times{n}$ matris med $m<n$, Då har vi aldrig en entydlig-lösning ty att $\operatorname{rang}(A)<n$*
|
||||
**OBS**: *För exakt-bestämnda system har vi determinanten också.*$$\begin{aligned}
|
||||
\begin{aligned}
|
||||
\text{Ekvationsystemet}\\
|
||||
A\overrightarrow{x}=\overrightarrow{l}\text{ har en}\\
|
||||
\text{entydlig lösning}
|
||||
\end{aligned}&\Leftrightarrow&\operatorname{rang}(A)=m&\Leftrightarrow&\begin{aligned}
|
||||
\text{alla variabler}\\
|
||||
\text{är}\\
|
||||
\text{privåvariablar}
|
||||
\end{aligned}&\Leftrightarrow&\begin{aligned}
|
||||
\text{matrisens kolomner}\\
|
||||
\text{är linjärt oberoende}
|
||||
\end{aligned}\\
|
||||
\Updownarrow\\
|
||||
\overrightarrow{x}=A^{-1}\overrightarrow{l}&\Leftrightarrow&\begin{aligned}
|
||||
\text{matreisen }A\\
|
||||
\text{har en invers}
|
||||
\end{aligned}\\
|
||||
\Leftrightarrow\det(A)\neq0
|
||||
\end{aligned}$$
|
||||
|
||||
**Kom Ihåg**: $$\begin{aligned}\text{Kolumnmatris}&&\text{Vektor}&&\text{Punkt}\\\begin{bmatrix}n_1\\n_2\\n_3\end{bmatrix}&\longleftrightarrow&\begin{pmatrix}n_1&n_2&n_3\end{pmatrix}&\longleftrightarrow&V=\begin{pmatrix}v_1&v_2&v_3\end{pmatrix}\end{aligned}$$
|
||||
**OBS**: $$\begin{aligned}\text{Betrakta matriserna}\\I=\begin{bmatrix}1&0&0\\0&1&0\\0&0&1\end{bmatrix},\;A=\begin{bmatrix}\frac23&-\frac23&\frac13\\-\frac23&-\frac13&\frac23\\\frac13&\frac23&\frac23\end{bmatrix}\\\text{Alla kolumner har längd ett (Som vektor)}\\\\\left(\left.\begin{aligned}\left(\frac23,\;-\frac23,\;\frac13\right)\\\left(-\frac23,\;-\frac13,\;\frac23\right)\end{aligned}\right\}\text{ Är de ortogonala? JA}\right)\end{aligned}$$
|
||||
**DEF**: *En $m\times{n}$ matris kallas ortagonal om varja kolumn har längd $1$(som vektor) och olika kolumner är ortekonala(som vektoter)*
|
||||
**SATS**: *Om $A$ är en ortagonal matris, då gäller det att $A{-1}=A^T$*
|
||||
**BEVIS**:
|
||||
*Endast fallet $2\times2$. Betrakta*$$A=\begin{bmatrix}a_{11}&a_{12}\\a_{21}&a_{22}\end{bmatrix}$$*$A$ är ortogonal medger:*
|
||||
- *kolumn $1$ har längd $1\Rightarrow{a}^2_{11}+a^2_{21} = 1$*
|
||||
- *kolumn $2$ har längd $1\Rightarrow{a}^2_{12}+a^2_{22} = 1$*
|
||||
- kolumn $1$ och kolumn $2$ är ortogonala $a_{11}\times{a}_{12}+a_{21}\times{a}_{22}=0$
|
||||
*Om det ska gälla att $A^{-1}=A^T$, då måste $A^TA=AA^T=T$*
|
||||
**Men**: $$\begin{aligned}A^TA=\begin{bmatrix}a_{11}&a_{12}\\a_{21}&a_{22}\end{bmatrix}^T\begin{bmatrix}a_{11}&a_{12}\\a_{21}&a_{22}\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}a_{11}&a_{21}\\a_{12}&a_{22}\end{bmatrix}\begin{bmatrix}a_{11}&a_{12}\\a_{21}&a_{22}\end{bmatrix}\\=\begin{bmatrix}a_{11}^2+a_{21}^2&a_{11}a_{12}+a_{21}a_{22}\\a_{12}a_{11}+a_{22}a_{21}&a_{12}^2+a_{22}^2\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}1&0\\0&1\end{bmatrix}=I\end{aligned}$$
|
||||
**DEF**: *$m$ stycken vektorer $\overrightarrow{u_1},\;\overrightarrow{u_2},\;\dots,\;\overrightarrow{u_m}$ i korninatsystemet $\mathbb{R}^m$ utgör en bas om vekrje vektor $\overrightarrow{w}\in\mathbb{R}^m$ kan skrivas på ett entydligt sätt som en linjär kombination av $\overrightarrow{u_1},\;\dots,\;\overrightarrow{u_m}$. En bas kallas vidare för ortogonal om vektorerna $\overrightarrow{u_1},\;\dots,\;\overrightarrow{u_m}$ har alla längd $1$ och är ortognala mot varandra.*
|
||||
**OBS**: $$\lambda_1\overrightarrow{u_1}+\dots\lambda_m\overrightarrow{u_m}=\overrightarrow{w}\longleftrightarrow\begin{pmatrix}\begin{aligned}1\\\overrightarrow{u_1}\\1\end{aligned}&\begin{aligned}1\\\overrightarrow{u_2}\\1\end{aligned}&\dots&\begin{aligned}1\\\overrightarrow{u_m}\\1\end{aligned}&|&\begin{aligned}|\\\overrightarrow{w_1}\\|\end{aligned}\end{pmatrix}$$
|
||||
**DEF**: *Kolumnerna i enhetsmatrisen $I$ utgör standerndbasen för $\mathbb{R}^m$.*
|
||||
**EX**: *I $\mathbb{R}^3$ är standerndbasen lika med* $$\overrightarrow{l_1}=\begin{bmatrix}1\\0\\0\end{bmatrix}=\begin{pmatrix}1,&0,&0\end{pmatrix},\;\overrightarrow{l_2}=\begin{bmatrix}0\\1\\0\end{bmatrix}=\begin{pmatrix}0,&1,&0\end{pmatrix},\;\overrightarrow{l_3}=\begin{bmatrix}0\\0\\1\end{bmatrix}=\begin{pmatrix}0,&0,&1\end{pmatrix}$$
|
||||
**OBS**: $$I\times\begin{bmatrix}\zeta_1\\\zeta_2\\\zeta_3\end{bmatrix}=A\times{\begin{bmatrix}\alpha_1\\\alpha_2\\\alpha_3\end{bmatrix}}\Longleftarrow\text{Koordinatbyte/Basbyte}$$
|
||||
**OBS**:
|
||||
- *Om vi har ortiginal bas (från en ortogonal matris), då är $A^{1}=A^T$*
|
||||
- *Anars beräknar vi inversom som vi har läst oss*
|
||||
**EX**: $$\begin{aligned}
|
||||
\text{Låt }\overrightarrow{w}=(4,\;5,\;6)\text{ i standerdbasen. Vad är koodinaterna för $\overrightarrow{w}$}\\\text{ i basen som utgörs av kolumnarna av magtrisen}\\
|
||||
A=\begin{bmatrix}
|
||||
\frac23&-\frac23&\frac13\\
|
||||
-\frac23&-\frac13&\frac23\\
|
||||
\frac13&\frac23&\frac23
|
||||
\end{bmatrix}\Rightarrow{I}\times\begin{bmatrix}
|
||||
4\\5\\6
|
||||
\end{bmatrix}=A\times\begin{bmatrix}
|
||||
\alpha_1\\\alpha_2\\\alpha_3
|
||||
\end{bmatrix}\Rightarrow{A^{-1}}\times{I}\times\begin{bmatrix}
|
||||
4\\5\\6
|
||||
\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}
|
||||
\alpha_1\\\alpha_2\\\alpha_3
|
||||
\end{bmatrix}\\\underset{\substack{A\text{ ortogonal,}\\\text{så }A^{-1}=A^T}}{\Rightarrow}A^T\times\begin{bmatrix}
|
||||
4\\5\\6
|
||||
\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}
|
||||
\alpha_1\\\alpha_2\\\alpha_3
|
||||
\end{bmatrix}\underset{\substack{A\text{ symetrisk,}\\\text{så }A^T=A}}{\Rightarrow}A\times\begin{bmatrix}
|
||||
4\\5\\6
|
||||
\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}
|
||||
\alpha_1\\\alpha_2\\\alpha_3
|
||||
\end{bmatrix}\\\Rightarrow\begin{bmatrix}
|
||||
\frac23&-\frac23&\frac13\\
|
||||
-\frac23&-\frac13&\frac23\\
|
||||
\frac13&\frac23&\frac23
|
||||
\end{bmatrix}
|
||||
\begin{bmatrix}
|
||||
4\\5\\6
|
||||
\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}
|
||||
\alpha_1\\\alpha_2\\\alpha_3
|
||||
\end{bmatrix}\\\Rightarrow\underbracket{(4,\;5,\;6)}_{\overrightarrow{w}}=\underbracket{\frac43}_{\alpha_1}\times\underbracket{\left(\frac23,\;-\frac23,\;\frac13\right)}_{\overrightarrow{a_1}}+\underbracket{-\frac13}_{\alpha_2}\times\underbracket{\left(-\frac23,\;-\frac13,\;\frac23\right)}_{\overrightarrow{a_2}}\\+\underbracket{\frac{26}3}_{\alpha_3}\times\underbracket{\left(\frac13,\;\frac23,\;\frac23\right)}_{\overrightarrow{a_3}}\\
|
||||
\left(\left(\underbracket{(4,\;5,\;6)}_\overrightarrow{w}=\underbracket{4}_{\zeta_1}\times\underbracket{(1,\;0,\;0)}_\overrightarrow{e_1}\right)\right)
|
||||
\end{aligned}$$
|
||||
Reference in New Issue
Block a user