- Grundbegrepp: - En Mänd är en lista av element - Listor betäknas med stora bokstäver som $A = \{1, 2, 3\}$, eller $A = \{x: x|120\}$ som betyder att alla $x$ som möter kravet att $x$ är jämt delbart med $120$ är med i mängden, och element betäknas med små bokstäver - Ej ordning, ej upp repning som $\{1, 2\}$ och $\{2, 1\}$ är samma sak - Betäkningar: - Tilhör: $\in$ - Jämt delbart med $|$ - Väldefinerad: $A=\{5,7,9\}$ eller $B=\{x : x|2, 0 \leq x \leq 10\}$ - $5\in A$ kollar om elementet $5$ fins i mängden $A$ - Alla mängden skall vara tydligt defineriade för att undlvika att ett element både är i och inte i mängden $(5\in A \;\wedge\; 5\notin A)$ vilket är en kontradiktion - Kardinalitet: $|A|$ betyder läng(antal element) i mängden $A$ - $|A|$ är altid ett heltal eller $\infty$ - Example $A = \{5, 7, 9\}$ så får vi att kardinaliteten $|A|=3$ - Example $B=\{x:x|2\}$ så får vi att kardinaliteten $|B|=\infty$ - Delmängd: - $A\subseteq B$ betyder att alla element i $A$ fins i $B$, samt att $A = B$ - Exemple $A = \{1,2,3\}$ och $B=\{1,2,3\}$ då är $A \subseteq B$ - Exemple $A = \{1,2\}$ och $B = \{1,2,3\}$ då ät $A \not\subseteq B$ - Äkta Delmängd: - $A \subset B$ betyder att alla element i $A$ fins i $B$, men att åtminstånde ett element fins i $B$ men inte i $A$ - Exemple $A = \{1,2,3\}$ och $B=\{1,2,3\}$ då är $A \not\subset B$ - Exemple $A = \{1,2\}$ och $B = \{1,2,3\}$ då ät $A \subset B$ - Rita mängder: - Venn Diagram används för att visa mängder, exemple ![[venn_diagram.png]] - etta diagramet vissar mängderna $$ \begin{align*} A = \{5,7,9\} \\ B = \{3,5,7,9\} \\ C = \{5,7,9\} \\ D = \{3,5,7\} \\ \\ C \subset B \\ D \subset B \\ C \cup D = B \\ C \cap D = \{5,7\} \end{align*} $$ - Null-set/Nollmängd/Empty set: - En tom mängd, där $|A| = 0$ - $\emptyset = \{\}$ - Där $\emptyset \subset A$ är alltid sant - $A = \{\{\}\}$ så är $A$ en mängd med elementet $\emptyset$ och $|A| = 1$ men $A \neq \emptyset$ - Mängder är inte tal! - Skriv inte $A = 3$, om falletav kordinalitet skall det skrivas $|A| = 3$ - Talmängder: - De natuliga talen: $\mathbb{N} = \{0, 1, 2, ...\}$ - De hela talen: $\mathbb{Z} = \{..., -2, -1, 0, 1, 2, ...\}$ - De rationella talen: $\mathbb{Q} = \{\frac{p}{q}: p, q \in \mathbb{Z}, q\neq0\}$ - De reela talen: $\mathbb{R} = \mathbb{Q} \cup \{\text{de irratinela talen}\}$. Ex: irratinella tal $\pi$, $\mathrm{e}$, $\sqrt{2}$ - De complexa talen: $\mathbb{C}=\{x+\mathrm{i}y:x,y\in\mathbb{R}, \mathrm{i}^2 = -1\}$ - Där $\mathbb{N}\subset\mathbb{Z}\subset\mathbb{Q}\subset\mathbb{R}\subset\mathbb{C}$ - $\cup$ - $\text{union/XOR}$, $\cap$ - $\text{och}$, $\subset$ - $\text{delmängd till}$, $\in$ - $\text{tillhör}$ - Intervall: - Alla tal mellan två uppgivna tal - Slutet intervall: $[a, b] = \{x\in\mathbb{R}:a<=x<=b\}$ - Öppen intervall: - $(a, b) =\;]a,b[\;= \{x\in\mathbb{R}:a