Compare commits
8 Commits
6a2505c8d1
...
master
| Author | SHA1 | Date | |
|---|---|---|---|
|
07fdec717c
|
|||
|
58890877f3
|
|||
|
b5b5d55f3e
|
|||
|
c2f35479ac
|
|||
|
4a5388ed66
|
|||
|
66475c6325
|
|||
|
7032c1c4a3
|
|||
|
ac5f3f5766
|
3
.obsidian/appearance.json
vendored
3
.obsidian/appearance.json
vendored
@@ -1,4 +1,5 @@
|
|||||||
{
|
{
|
||||||
"cssTheme": "Catppuccin",
|
"cssTheme": "Catppuccin",
|
||||||
"baseFontSize": 20
|
"baseFontSize": 20,
|
||||||
|
"nativeMenus": true
|
||||||
}
|
}
|
||||||
3
.obsidian/community-plugins.json
vendored
3
.obsidian/community-plugins.json
vendored
@@ -1,6 +1,7 @@
|
|||||||
[
|
[
|
||||||
"obsidian-git",
|
"obsidian-git",
|
||||||
"obsidian-style-settings",
|
"obsidian-style-settings",
|
||||||
|
"obsidian-completr",
|
||||||
"obsidian-tikzjax",
|
"obsidian-tikzjax",
|
||||||
"obsidian-completr"
|
"obsidian-desmos"
|
||||||
]
|
]
|
||||||
@@ -19,6 +19,8 @@ Dominains
|
|||||||
Double
|
Double
|
||||||
Diagonal
|
Diagonal
|
||||||
Determinant
|
Determinant
|
||||||
|
DIMENSIONSSATS
|
||||||
|
Diagonalisering
|
||||||
Ett
|
Ett
|
||||||
En
|
En
|
||||||
Ex
|
Ex
|
||||||
@@ -40,6 +42,9 @@ EdNL
|
|||||||
Ez
|
Ez
|
||||||
Exemple
|
Exemple
|
||||||
Element
|
Element
|
||||||
|
Endast
|
||||||
|
Enhetsmatrisen
|
||||||
|
Egenvärdena
|
||||||
linjärt
|
linjärt
|
||||||
ller
|
ller
|
||||||
linjär
|
linjär
|
||||||
@@ -70,6 +75,14 @@ lhgh
|
|||||||
length
|
length
|
||||||
leads
|
leads
|
||||||
längden
|
längden
|
||||||
|
lyfter
|
||||||
|
linjära
|
||||||
|
lösningarna
|
||||||
|
lönsing
|
||||||
|
längd
|
||||||
|
läst
|
||||||
|
leka
|
||||||
|
liksidiga
|
||||||
ekvationssystem
|
ekvationssystem
|
||||||
en
|
en
|
||||||
ekvationer
|
ekvationer
|
||||||
@@ -111,6 +124,15 @@ egenvärde
|
|||||||
egenskap
|
egenskap
|
||||||
endast
|
endast
|
||||||
egenvektorer
|
egenvektorer
|
||||||
|
exakt
|
||||||
|
entydig
|
||||||
|
entydligt
|
||||||
|
enhetsmatrisen
|
||||||
|
enher
|
||||||
|
enhet
|
||||||
|
enheter
|
||||||
|
efter
|
||||||
|
egenvärdet
|
||||||
med
|
med
|
||||||
moam
|
moam
|
||||||
matris
|
matris
|
||||||
@@ -145,6 +167,12 @@ mellan
|
|||||||
matrisen
|
matrisen
|
||||||
mängden
|
mängden
|
||||||
multiplicitet
|
multiplicitet
|
||||||
|
mot
|
||||||
|
möjliga
|
||||||
|
matriserns
|
||||||
|
medger
|
||||||
|
matrises
|
||||||
|
mämligen
|
||||||
reella
|
reella
|
||||||
rella
|
rella
|
||||||
rektagulär
|
rektagulär
|
||||||
@@ -189,6 +217,8 @@ realla
|
|||||||
resultat
|
resultat
|
||||||
räknad
|
räknad
|
||||||
räknas
|
räknas
|
||||||
|
rang
|
||||||
|
räkna
|
||||||
koefficienter
|
koefficienter
|
||||||
konstant
|
konstant
|
||||||
koeffienter
|
koeffienter
|
||||||
@@ -221,6 +251,18 @@ kavaktieiska
|
|||||||
karakterisktiska
|
karakterisktiska
|
||||||
kalla
|
kalla
|
||||||
kolumnmatris
|
kolumnmatris
|
||||||
|
kolumnmatriser
|
||||||
|
kombinatoner
|
||||||
|
kolumnmatrisen
|
||||||
|
kolunrummet
|
||||||
|
kärna
|
||||||
|
kärnrum
|
||||||
|
kolomn
|
||||||
|
korninatsystemet
|
||||||
|
kombination
|
||||||
|
korndinaterna
|
||||||
|
kordinater
|
||||||
|
kunna
|
||||||
är
|
är
|
||||||
än
|
än
|
||||||
ändpunkten
|
ändpunkten
|
||||||
@@ -282,6 +324,18 @@ summa
|
|||||||
skriva
|
skriva
|
||||||
sammanfaller
|
sammanfaller
|
||||||
shcema
|
shcema
|
||||||
|
schemat
|
||||||
|
shcemat
|
||||||
|
ska
|
||||||
|
ste
|
||||||
|
skrivas
|
||||||
|
standerndbasen
|
||||||
|
standerdbasen
|
||||||
|
signerade
|
||||||
|
sägs
|
||||||
|
späns
|
||||||
|
spenns
|
||||||
|
skälärprodukten
|
||||||
av
|
av
|
||||||
alla
|
alla
|
||||||
allmänt
|
allmänt
|
||||||
@@ -318,6 +372,11 @@ are
|
|||||||
använda
|
använda
|
||||||
anta
|
anta
|
||||||
alltid
|
alltid
|
||||||
|
antaliet
|
||||||
|
antingen
|
||||||
|
aldrig
|
||||||
|
area
|
||||||
|
arean
|
||||||
där
|
där
|
||||||
det
|
det
|
||||||
den
|
den
|
||||||
@@ -358,6 +417,7 @@ deferminanten
|
|||||||
determinanten
|
determinanten
|
||||||
diaonal
|
diaonal
|
||||||
dana
|
dana
|
||||||
|
dimensonella
|
||||||
Varje
|
Varje
|
||||||
Variablar
|
Variablar
|
||||||
Variabeln
|
Variabeln
|
||||||
@@ -372,6 +432,8 @@ Visa
|
|||||||
VN
|
VN
|
||||||
VF
|
VF
|
||||||
Vilka
|
Vilka
|
||||||
|
Volym
|
||||||
|
Volum
|
||||||
innerh
|
innerh
|
||||||
inte
|
inte
|
||||||
int
|
int
|
||||||
@@ -395,6 +457,11 @@ invers
|
|||||||
inverser
|
inverser
|
||||||
index
|
index
|
||||||
ich
|
ich
|
||||||
|
ibland
|
||||||
|
ingen
|
||||||
|
inversom
|
||||||
|
istället
|
||||||
|
innan
|
||||||
variabler
|
variabler
|
||||||
vatiabler
|
vatiabler
|
||||||
vatiable
|
vatiable
|
||||||
@@ -422,6 +489,17 @@ vinkeln
|
|||||||
vanliga
|
vanliga
|
||||||
vet
|
vet
|
||||||
vata
|
vata
|
||||||
|
vektorer
|
||||||
|
varja
|
||||||
|
vektoter
|
||||||
|
vekrje
|
||||||
|
vidare
|
||||||
|
vektorerna
|
||||||
|
varandra
|
||||||
|
vektoerna
|
||||||
|
viktigt
|
||||||
|
volymen
|
||||||
|
val
|
||||||
och
|
och
|
||||||
om
|
om
|
||||||
ordning
|
ordning
|
||||||
@@ -449,6 +527,17 @@ ordningen
|
|||||||
ojämt
|
ojämt
|
||||||
ohc
|
ohc
|
||||||
oberoende
|
oberoende
|
||||||
|
overrightarrow
|
||||||
|
ortagonal
|
||||||
|
olika
|
||||||
|
ortekonala
|
||||||
|
ortogonal
|
||||||
|
ortogonala
|
||||||
|
ortognala
|
||||||
|
ortiginal
|
||||||
|
oss
|
||||||
|
ordingen
|
||||||
|
orienterad
|
||||||
hat
|
hat
|
||||||
herstamade
|
herstamade
|
||||||
här
|
här
|
||||||
@@ -468,6 +557,9 @@ hBf
|
|||||||
hence
|
hence
|
||||||
ha
|
ha
|
||||||
hända
|
hända
|
||||||
|
händer
|
||||||
|
höjdet
|
||||||
|
hade
|
||||||
gemmesamma
|
gemmesamma
|
||||||
gauss
|
gauss
|
||||||
gäller
|
gäller
|
||||||
@@ -483,6 +575,9 @@ global
|
|||||||
gG
|
gG
|
||||||
general
|
general
|
||||||
genom
|
genom
|
||||||
|
gra
|
||||||
|
gälla
|
||||||
|
gamla
|
||||||
för
|
för
|
||||||
förekommer
|
förekommer
|
||||||
första
|
första
|
||||||
@@ -515,6 +610,11 @@ fuction
|
|||||||
funkar
|
funkar
|
||||||
find
|
find
|
||||||
finnas
|
finnas
|
||||||
|
fortsätning
|
||||||
|
fira
|
||||||
|
fallet
|
||||||
|
före
|
||||||
|
figuren
|
||||||
term
|
term
|
||||||
tal
|
tal
|
||||||
till
|
till
|
||||||
@@ -552,6 +652,15 @@ termer
|
|||||||
ta
|
ta
|
||||||
triangul
|
triangul
|
||||||
tirangulär
|
tirangulär
|
||||||
|
tänkas
|
||||||
|
tvp
|
||||||
|
tredhe
|
||||||
|
ty
|
||||||
|
tt
|
||||||
|
tirangel
|
||||||
|
tar
|
||||||
|
triageln
|
||||||
|
tetraheder
|
||||||
ut
|
ut
|
||||||
utgöt
|
utgöt
|
||||||
under
|
under
|
||||||
@@ -568,12 +677,18 @@ unit
|
|||||||
uppfyller
|
uppfyller
|
||||||
utvald
|
utvald
|
||||||
upprepas
|
upprepas
|
||||||
|
uppn
|
||||||
|
up
|
||||||
|
utgörs
|
||||||
|
underförst
|
||||||
|
uo
|
||||||
HL
|
HL
|
||||||
Hur
|
Hur
|
||||||
HmE
|
HmE
|
||||||
HaW
|
HaW
|
||||||
HRU
|
HRU
|
||||||
Half
|
Half
|
||||||
|
Heltalspotenser
|
||||||
Jauss
|
Jauss
|
||||||
Jämför
|
Jämför
|
||||||
Jf
|
Jf
|
||||||
@@ -598,6 +713,7 @@ Similarly
|
|||||||
Som
|
Som
|
||||||
SATS
|
SATS
|
||||||
Samma
|
Samma
|
||||||
|
Standerdbasen
|
||||||
börjar
|
börjar
|
||||||
bestämmer
|
bestämmer
|
||||||
befiner
|
befiner
|
||||||
@@ -623,6 +739,11 @@ bara
|
|||||||
beroende
|
beroende
|
||||||
byten
|
byten
|
||||||
bort
|
bort
|
||||||
|
bestämnda
|
||||||
|
bas
|
||||||
|
beräknar
|
||||||
|
basbyte
|
||||||
|
basen
|
||||||
Ur
|
Ur
|
||||||
Under
|
Under
|
||||||
Uk
|
Uk
|
||||||
@@ -652,6 +773,15 @@ permutation
|
|||||||
parytor
|
parytor
|
||||||
polynom
|
polynom
|
||||||
produkten
|
produkten
|
||||||
|
prisis
|
||||||
|
parallellogramet
|
||||||
|
pratar
|
||||||
|
parallellogramen
|
||||||
|
positiv
|
||||||
|
parallella
|
||||||
|
parallellogram
|
||||||
|
parallellepiod
|
||||||
|
parallelopipod
|
||||||
Alla
|
Alla
|
||||||
Antigen
|
Antigen
|
||||||
Avslutande
|
Avslutande
|
||||||
@@ -665,6 +795,8 @@ At
|
|||||||
Aa
|
Aa
|
||||||
AT
|
AT
|
||||||
Användiongs
|
Användiongs
|
||||||
|
Anars
|
||||||
|
Areabyte
|
||||||
Oändligt
|
Oändligt
|
||||||
Om
|
Om
|
||||||
OBS
|
OBS
|
||||||
@@ -690,6 +822,10 @@ njh
|
|||||||
ndet
|
ndet
|
||||||
nN
|
nN
|
||||||
nNeO
|
nNeO
|
||||||
|
nolldimension
|
||||||
|
när
|
||||||
|
nellan
|
||||||
|
nya
|
||||||
Mist
|
Mist
|
||||||
Mera
|
Mera
|
||||||
Mindre
|
Mindre
|
||||||
@@ -746,6 +882,8 @@ The
|
|||||||
Then
|
Then
|
||||||
Transponering
|
Transponering
|
||||||
Transponanten
|
Transponanten
|
||||||
|
Transponaten
|
||||||
|
Tv
|
||||||
Falsk
|
Falsk
|
||||||
För
|
För
|
||||||
Funktionen
|
Funktionen
|
||||||
@@ -774,6 +912,9 @@ Koraste
|
|||||||
KZ
|
KZ
|
||||||
Koordinatrummet
|
Koordinatrummet
|
||||||
Kallas
|
Kallas
|
||||||
|
Kom
|
||||||
|
Kolumnerna
|
||||||
|
Kordinater
|
||||||
Primärfunktioner
|
Primärfunktioner
|
||||||
Produkt
|
Produkt
|
||||||
Paramaterformen
|
Paramaterformen
|
||||||
@@ -805,11 +946,14 @@ It
|
|||||||
In
|
In
|
||||||
Inverse
|
Inverse
|
||||||
Imdermatrosem
|
Imdermatrosem
|
||||||
|
Ih
|
||||||
Bestäm
|
Bestäm
|
||||||
Betäkning
|
Betäkning
|
||||||
Bmm
|
Bmm
|
||||||
BD
|
BD
|
||||||
BEVIS
|
BEVIS
|
||||||
|
Betrakta
|
||||||
|
Beräkna
|
||||||
öppet
|
öppet
|
||||||
över
|
över
|
||||||
cos
|
cos
|
||||||
@@ -858,6 +1002,7 @@ Nd
|
|||||||
Note
|
Note
|
||||||
Negatives
|
Negatives
|
||||||
Nollställena
|
Nollställena
|
||||||
|
Nör
|
||||||
WT
|
WT
|
||||||
Wn
|
Wn
|
||||||
Wdj
|
Wdj
|
||||||
@@ -870,6 +1015,7 @@ jmm
|
|||||||
jS
|
jS
|
||||||
jjj
|
jjj
|
||||||
jämnt
|
jämnt
|
||||||
|
jobbar
|
||||||
XmE
|
XmE
|
||||||
XG
|
XG
|
||||||
Xg
|
Xg
|
||||||
|
|||||||
8
.obsidian/plugins/obsidian-desmos/data.json
vendored
Normal file
8
.obsidian/plugins/obsidian-desmos/data.json
vendored
Normal file
@@ -0,0 +1,8 @@
|
|||||||
|
{
|
||||||
|
"version": "0.6.8",
|
||||||
|
"renderer": true,
|
||||||
|
"cache": {
|
||||||
|
"enabled": true,
|
||||||
|
"location": "Memory"
|
||||||
|
}
|
||||||
|
}
|
||||||
65724
.obsidian/plugins/obsidian-desmos/main.js
vendored
Normal file
65724
.obsidian/plugins/obsidian-desmos/main.js
vendored
Normal file
File diff suppressed because one or more lines are too long
8
.obsidian/plugins/obsidian-desmos/manifest.json
vendored
Normal file
8
.obsidian/plugins/obsidian-desmos/manifest.json
vendored
Normal file
@@ -0,0 +1,8 @@
|
|||||||
|
{
|
||||||
|
"id": "obsidian-desmos",
|
||||||
|
"name": "Desmos",
|
||||||
|
"version": "0.6.8",
|
||||||
|
"minAppVersion": "0.9.12",
|
||||||
|
"description": "Embed Desmos graphs into your notes",
|
||||||
|
"author": "Nigecat"
|
||||||
|
}
|
||||||
3188
.obsidian/plugins/obsidian-desmos/vendor/desmos.js
vendored
Normal file
3188
.obsidian/plugins/obsidian-desmos/vendor/desmos.js
vendored
Normal file
File diff suppressed because one or more lines are too long
556
.obsidian/plugins/obsidian-git/main.js
vendored
556
.obsidian/plugins/obsidian-git/main.js
vendored
File diff suppressed because one or more lines are too long
2
.obsidian/plugins/obsidian-git/manifest.json
vendored
2
.obsidian/plugins/obsidian-git/manifest.json
vendored
@@ -6,5 +6,5 @@
|
|||||||
"description": "Integrate Git version control with automatic backup and other advanced features.",
|
"description": "Integrate Git version control with automatic backup and other advanced features.",
|
||||||
"isDesktopOnly": false,
|
"isDesktopOnly": false,
|
||||||
"fundingUrl": "https://ko-fi.com/vinzent",
|
"fundingUrl": "https://ko-fi.com/vinzent",
|
||||||
"version": "2.35.1"
|
"version": "2.38.0"
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
|||||||
555
.obsidian/plugins/obsidian-git/styles.css
vendored
555
.obsidian/plugins/obsidian-git/styles.css
vendored
@@ -8,6 +8,15 @@
|
|||||||
}
|
}
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
.git-signs-gutter {
|
||||||
|
.cm-gutterElement {
|
||||||
|
/* Needed to align the sign properly for different line heigts. Such as
|
||||||
|
* when having a heading or list item.
|
||||||
|
*/
|
||||||
|
padding-top: 0 !important;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="git-view"] .button-border {
|
.workspace-leaf-content[data-type="git-view"] .button-border {
|
||||||
border: 2px solid var(--interactive-accent);
|
border: 2px solid var(--interactive-accent);
|
||||||
border-radius: var(--radius-s);
|
border-radius: var(--radius-s);
|
||||||
@@ -72,6 +81,11 @@
|
|||||||
height: 100%;
|
height: 100%;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
/* Re-enable wrapping of nav buttns to prevent overflow on smaller screens #*/
|
||||||
|
.workspace-drawer .git-view .nav-buttons-container {
|
||||||
|
flex-wrap: wrap;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
.git-tools {
|
.git-tools {
|
||||||
display: flex;
|
display: flex;
|
||||||
margin-left: auto;
|
margin-left: auto;
|
||||||
@@ -129,54 +143,96 @@
|
|||||||
color: var(--text-accent);
|
color: var(--text-accent);
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-d-none {
|
/* ====== diff2html ======
|
||||||
|
The following styles are adapted from the obsidian-version-history plugin by
|
||||||
|
@kometenstaub https://github.com/kometenstaub/obsidian-version-history-diff/blob/main/src/styles.scss
|
||||||
|
which itself is adapted from the diff2html library with the following original license:
|
||||||
|
|
||||||
|
https://github.com/rtfpessoa/diff2html/blob/master/LICENSE.md
|
||||||
|
|
||||||
|
Copyright 2014-2016 Rodrigo Fernandes https://rtfpessoa.github.io/
|
||||||
|
|
||||||
|
Permission is hereby granted, free of charge, to any person obtaining a copy of this software and associated
|
||||||
|
documentation files (the "Software"), to deal in the Software without restriction, including without limitation the
|
||||||
|
rights to use, copy, modify, merge, publish, distribute, sublicense, and/or sell copies of the Software, and to permit
|
||||||
|
persons to whom the Software is furnished to do so, subject to the following conditions:
|
||||||
|
|
||||||
|
The above copyright notice and this permission notice shall be included in all copies or substantial portions of the
|
||||||
|
Software.
|
||||||
|
|
||||||
|
THE SOFTWARE IS PROVIDED "AS IS", WITHOUT WARRANTY OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO THE
|
||||||
|
WARRANTIES OF MERCHANTABILITY, FITNESS FOR A PARTICULAR PURPOSE AND NONINFRINGEMENT. IN NO EVENT SHALL THE AUTHORS OR
|
||||||
|
COPYRIGHT HOLDERS BE LIABLE FOR ANY CLAIM, DAMAGES OR OTHER LIABILITY, WHETHER IN AN ACTION OF CONTRACT, TORT OR
|
||||||
|
OTHERWISE, ARISING FROM, OUT OF OR IN CONNECTION WITH THE SOFTWARE OR THE USE OR OTHER DEALINGS IN THE SOFTWARE.
|
||||||
|
*/
|
||||||
|
|
||||||
|
.theme-dark,
|
||||||
|
.theme-light {
|
||||||
|
--git-delete-bg: #ff475040;
|
||||||
|
--git-delete-hl: #96050a75;
|
||||||
|
--git-insert-bg: #68d36840;
|
||||||
|
--git-insert-hl: #23c02350;
|
||||||
|
--git-change-bg: #ffd55840;
|
||||||
|
--git-selected: #3572b0;
|
||||||
|
|
||||||
|
--git-delete: #c33;
|
||||||
|
--git-insert: #399839;
|
||||||
|
--git-change: #d0b44c;
|
||||||
|
--git-move: #3572b0;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
.git-diff {
|
||||||
|
.d2h-d-none {
|
||||||
display: none;
|
display: none;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-wrapper {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-wrapper {
|
|
||||||
text-align: left;
|
text-align: left;
|
||||||
|
border-radius: 0.25em;
|
||||||
|
overflow: auto;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-header.d2h-file-header {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-header {
|
background-color: var(--background-secondary);
|
||||||
background-color: var(--background-primary);
|
border-bottom: 1px solid var(--background-modifier-border);
|
||||||
border-bottom: 1px solid var(--interactive-accent);
|
font-family:
|
||||||
font-family: var(--font-monospace);
|
Source Sans Pro,
|
||||||
|
Helvetica Neue,
|
||||||
|
Helvetica,
|
||||||
|
Arial,
|
||||||
|
sans-serif;
|
||||||
height: 35px;
|
height: 35px;
|
||||||
padding: 5px 10px;
|
padding: 5px 10px;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-header,
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-header,
|
.d2h-file-stats {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-stats {
|
|
||||||
display: -webkit-box;
|
display: -webkit-box;
|
||||||
display: -ms-flexbox;
|
display: -ms-flexbox;
|
||||||
display: flex;
|
display: flex;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-header {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-stats {
|
display: none;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-stats {
|
||||||
font-size: 14px;
|
font-size: 14px;
|
||||||
margin-left: auto;
|
margin-left: auto;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-lines-added {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-lines-added {
|
border: 1px solid var(--color-green);
|
||||||
border: 1px solid #b4e2b4;
|
|
||||||
border-radius: 5px 0 0 5px;
|
border-radius: 5px 0 0 5px;
|
||||||
color: #399839;
|
color: var(--color-green);
|
||||||
padding: 2px;
|
padding: 2px;
|
||||||
text-align: right;
|
text-align: right;
|
||||||
vertical-align: middle;
|
vertical-align: middle;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-lines-deleted {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-lines-deleted {
|
border: 1px solid var(--color-red);
|
||||||
border: 1px solid #e9aeae;
|
|
||||||
border-radius: 0 5px 5px 0;
|
border-radius: 0 5px 5px 0;
|
||||||
color: #c33;
|
color: var(--color-red);
|
||||||
margin-left: 1px;
|
margin-left: 1px;
|
||||||
padding: 2px;
|
padding: 2px;
|
||||||
text-align: left;
|
text-align: left;
|
||||||
vertical-align: middle;
|
vertical-align: middle;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-name-wrapper {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-name-wrapper {
|
|
||||||
-webkit-box-align: center;
|
-webkit-box-align: center;
|
||||||
-ms-flex-align: center;
|
-ms-flex-align: center;
|
||||||
align-items: center;
|
align-items: center;
|
||||||
@@ -186,26 +242,26 @@
|
|||||||
font-size: 15px;
|
font-size: 15px;
|
||||||
width: 100%;
|
width: 100%;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-name {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-name {
|
overflow: hidden;
|
||||||
overflow-x: hidden;
|
|
||||||
text-overflow: ellipsis;
|
text-overflow: ellipsis;
|
||||||
white-space: nowrap;
|
white-space: nowrap;
|
||||||
|
color: var(--text-normal);
|
||||||
|
font-size: var(--h5-size);
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-wrapper {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-wrapper {
|
border: 1px solid var(--background-secondary-alt);
|
||||||
border: 1px solid var(--background-modifier-border);
|
|
||||||
border-radius: 3px;
|
border-radius: 3px;
|
||||||
margin-bottom: 1em;
|
margin-bottom: 1em;
|
||||||
|
max-height: 100%;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-collapse {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-collapse {
|
|
||||||
-webkit-box-pack: end;
|
-webkit-box-pack: end;
|
||||||
-ms-flex-pack: end;
|
-ms-flex-pack: end;
|
||||||
-webkit-box-align: center;
|
-webkit-box-align: center;
|
||||||
-ms-flex-align: center;
|
-ms-flex-align: center;
|
||||||
align-items: center;
|
align-items: center;
|
||||||
border: 1px solid var(--background-modifier-border);
|
border: 1px solid var(--background-secondary-alt);
|
||||||
border-radius: 3px;
|
border-radius: 3px;
|
||||||
cursor: pointer;
|
cursor: pointer;
|
||||||
display: none;
|
display: none;
|
||||||
@@ -213,31 +269,30 @@
|
|||||||
justify-content: flex-end;
|
justify-content: flex-end;
|
||||||
padding: 4px 8px;
|
padding: 4px 8px;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-collapse.d2h-selected {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-collapse.d2h-selected {
|
background-color: var(--git-selected);
|
||||||
background-color: #c8e1ff;
|
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-collapse-input {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-collapse-input {
|
|
||||||
margin: 0 4px 0 0;
|
margin: 0 4px 0 0;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-diff-table {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-diff-table {
|
|
||||||
border-collapse: collapse;
|
border-collapse: collapse;
|
||||||
font-family: Menlo, Consolas, monospace;
|
font-family: var(--font-monospace);
|
||||||
font-size: 13px;
|
font-size: var(--code-size);
|
||||||
width: 100%;
|
width: 100%;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-files-diff {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-files-diff {
|
|
||||||
width: 100%;
|
width: 100%;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-diff {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-diff {
|
/*
|
||||||
overflow-y: hidden;
|
overflow-y: scroll;
|
||||||
|
*/
|
||||||
|
border-radius: 5px;
|
||||||
|
font-size: var(--font-text-size);
|
||||||
|
line-height: var(--line-height-normal);
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-side-diff {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-side-diff {
|
|
||||||
display: inline-block;
|
display: inline-block;
|
||||||
margin-bottom: -8px;
|
margin-bottom: -8px;
|
||||||
margin-right: -4px;
|
margin-right: -4px;
|
||||||
@@ -245,13 +300,12 @@
|
|||||||
overflow-y: hidden;
|
overflow-y: hidden;
|
||||||
width: 50%;
|
width: 50%;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-code-line {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line {
|
padding-left: 6em;
|
||||||
padding: 0 8em;
|
padding-right: 1.5em;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-code-line,
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line,
|
.d2h-code-side-line {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-side-line {
|
|
||||||
display: inline-block;
|
display: inline-block;
|
||||||
-webkit-user-select: none;
|
-webkit-user-select: none;
|
||||||
-moz-user-select: none;
|
-moz-user-select: none;
|
||||||
@@ -260,12 +314,12 @@
|
|||||||
white-space: nowrap;
|
white-space: nowrap;
|
||||||
width: 100%;
|
width: 100%;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-code-side-line {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-side-line {
|
/* needed to be changed */
|
||||||
padding: 0 4.5em;
|
padding-left: 0.5em;
|
||||||
|
padding-right: 0.5em;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-code-line-ctn {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line-ctn {
|
|
||||||
word-wrap: normal;
|
word-wrap: normal;
|
||||||
background: none;
|
background: none;
|
||||||
display: inline-block;
|
display: inline-block;
|
||||||
@@ -275,276 +329,190 @@
|
|||||||
-ms-user-select: text;
|
-ms-user-select: text;
|
||||||
user-select: text;
|
user-select: text;
|
||||||
vertical-align: middle;
|
vertical-align: middle;
|
||||||
white-space: pre;
|
|
||||||
width: 100%;
|
width: 100%;
|
||||||
|
/* only works for line-by-line */
|
||||||
|
white-space: pre-wrap;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-code-line del,
|
||||||
.theme-light .workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line del,
|
.d2h-code-side-line del {
|
||||||
.theme-light
|
background-color: var(--git-delete-hl);
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"]
|
color: var(--text-normal);
|
||||||
.d2h-code-side-line
|
|
||||||
del {
|
|
||||||
background-color: #ffb6ba;
|
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-code-line del,
|
||||||
.theme-dark .workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line del,
|
.d2h-code-line ins,
|
||||||
.theme-dark
|
.d2h-code-side-line del,
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"]
|
.d2h-code-side-line ins {
|
||||||
.d2h-code-side-line
|
|
||||||
del {
|
|
||||||
background-color: #8d232881;
|
|
||||||
}
|
|
||||||
|
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line del,
|
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line ins,
|
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-side-line del,
|
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-side-line ins {
|
|
||||||
border-radius: 0.2em;
|
border-radius: 0.2em;
|
||||||
display: inline-block;
|
display: inline-block;
|
||||||
margin-top: -1px;
|
margin-top: -1px;
|
||||||
text-decoration: none;
|
text-decoration: none;
|
||||||
vertical-align: middle;
|
vertical-align: middle;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-code-line ins,
|
||||||
.theme-light .workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line ins,
|
.d2h-code-side-line ins {
|
||||||
.theme-light
|
background-color: var(--git-insert-hl);
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"]
|
|
||||||
.d2h-code-side-line
|
|
||||||
ins {
|
|
||||||
background-color: #97f295;
|
|
||||||
text-align: left;
|
text-align: left;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-code-line-prefix {
|
||||||
.theme-dark .workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line ins,
|
|
||||||
.theme-dark
|
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"]
|
|
||||||
.d2h-code-side-line
|
|
||||||
ins {
|
|
||||||
background-color: #1d921996;
|
|
||||||
text-align: left;
|
|
||||||
}
|
|
||||||
|
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line-prefix {
|
|
||||||
word-wrap: normal;
|
word-wrap: normal;
|
||||||
background: none;
|
background: none;
|
||||||
display: inline;
|
display: inline;
|
||||||
padding: 0;
|
padding: 0;
|
||||||
white-space: pre;
|
white-space: pre;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.line-num1 {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .line-num1 {
|
|
||||||
float: left;
|
float: left;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.line-num1,
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .line-num1,
|
.line-num2 {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .line-num2 {
|
|
||||||
-webkit-box-sizing: border-box;
|
-webkit-box-sizing: border-box;
|
||||||
box-sizing: border-box;
|
box-sizing: border-box;
|
||||||
overflow: hidden;
|
overflow: hidden;
|
||||||
|
/*
|
||||||
padding: 0 0.5em;
|
padding: 0 0.5em;
|
||||||
|
*/
|
||||||
text-overflow: ellipsis;
|
text-overflow: ellipsis;
|
||||||
width: 3.5em;
|
width: 2.5em;
|
||||||
|
padding-left: 0;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.line-num2 {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .line-num2 {
|
|
||||||
float: right;
|
float: right;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-code-linenumber {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-linenumber {
|
|
||||||
background-color: var(--background-primary);
|
background-color: var(--background-primary);
|
||||||
border: solid var(--background-modifier-border);
|
border: solid var(--background-modifier-border);
|
||||||
border-width: 0 1px;
|
border-width: 0 1px;
|
||||||
-webkit-box-sizing: border-box;
|
-webkit-box-sizing: border-box;
|
||||||
box-sizing: border-box;
|
box-sizing: border-box;
|
||||||
color: var(--text-muted);
|
color: var(--text-faint);
|
||||||
cursor: pointer;
|
cursor: pointer;
|
||||||
display: inline-block;
|
display: inline-block;
|
||||||
position: absolute;
|
position: absolute;
|
||||||
text-align: right;
|
text-align: right;
|
||||||
width: 7.5em;
|
width: 5.5em;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-code-linenumber:after {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-linenumber:after {
|
|
||||||
content: "\200b";
|
content: "\200b";
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-code-side-linenumber {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-side-linenumber {
|
|
||||||
background-color: var(--background-primary);
|
background-color: var(--background-primary);
|
||||||
border: solid var(--background-modifier-border);
|
border: solid var(--background-modifier-border);
|
||||||
border-width: 0 1px;
|
border-width: 0 1px;
|
||||||
-webkit-box-sizing: border-box;
|
-webkit-box-sizing: border-box;
|
||||||
box-sizing: border-box;
|
box-sizing: border-box;
|
||||||
color: var(--text-muted);
|
color: var(--text-faint);
|
||||||
cursor: pointer;
|
cursor: pointer;
|
||||||
display: inline-block;
|
|
||||||
overflow: hidden;
|
overflow: hidden;
|
||||||
padding: 0 0.5em;
|
padding: 0 0.5em;
|
||||||
position: absolute;
|
|
||||||
text-align: right;
|
text-align: right;
|
||||||
text-overflow: ellipsis;
|
text-overflow: ellipsis;
|
||||||
width: 4em;
|
width: 4em;
|
||||||
}
|
/* needed to be changed */
|
||||||
|
display: table-cell;
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-diff-tbody tr {
|
|
||||||
position: relative;
|
position: relative;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-code-side-linenumber:after {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-side-linenumber:after {
|
|
||||||
content: "\200b";
|
content: "\200b";
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-code-side-emptyplaceholder,
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-side-emptyplaceholder,
|
.d2h-emptyplaceholder {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-emptyplaceholder {
|
|
||||||
background-color: var(--background-primary);
|
background-color: var(--background-primary);
|
||||||
border-color: var(--background-modifier-border);
|
border-color: var(--background-modifier-border);
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-code-line-prefix,
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-line-prefix,
|
.d2h-code-linenumber,
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-linenumber,
|
.d2h-code-side-linenumber,
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-side-linenumber,
|
.d2h-emptyplaceholder {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-emptyplaceholder {
|
|
||||||
-webkit-user-select: none;
|
-webkit-user-select: none;
|
||||||
-moz-user-select: none;
|
-moz-user-select: none;
|
||||||
-ms-user-select: none;
|
-ms-user-select: none;
|
||||||
user-select: none;
|
user-select: none;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-code-linenumber,
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-linenumber,
|
.d2h-code-side-linenumber {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-code-side-linenumber {
|
|
||||||
direction: rtl;
|
direction: rtl;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-del {
|
||||||
.theme-light .workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-del {
|
background-color: var(--git-delete-bg);
|
||||||
background-color: #fee8e9;
|
border-color: var(--git-delete-hl);
|
||||||
border-color: #e9aeae;
|
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-ins {
|
||||||
.theme-light .workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-ins {
|
background-color: var(--git-insert-bg);
|
||||||
background-color: #dfd;
|
border-color: var(--git-insert-hl);
|
||||||
border-color: #b4e2b4;
|
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-info {
|
||||||
.theme-dark .workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-del {
|
|
||||||
background-color: #521b1d83;
|
|
||||||
border-color: #691d1d73;
|
|
||||||
}
|
|
||||||
|
|
||||||
.theme-dark .workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-ins {
|
|
||||||
background-color: rgba(30, 71, 30, 0.5);
|
|
||||||
border-color: #13501381;
|
|
||||||
}
|
|
||||||
|
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-info {
|
|
||||||
background-color: var(--background-primary);
|
background-color: var(--background-primary);
|
||||||
border-color: var(--background-modifier-border);
|
border-color: var(--background-modifier-border);
|
||||||
|
color: var(--text-faint);
|
||||||
|
}
|
||||||
|
.d2h-del,
|
||||||
|
.d2h-ins,
|
||||||
|
.d2h-file-diff .d2h-change {
|
||||||
color: var(--text-normal);
|
color: var(--text-normal);
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-diff .d2h-del.d2h-change {
|
||||||
.theme-light
|
background-color: var(--git-change-bg);
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"]
|
|
||||||
.d2h-file-diff
|
|
||||||
.d2h-del.d2h-change {
|
|
||||||
background-color: #fdf2d0;
|
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-diff .d2h-ins.d2h-change {
|
||||||
.theme-dark
|
background-color: var(--git-insert-bg);
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"]
|
|
||||||
.d2h-file-diff
|
|
||||||
.d2h-del.d2h-change {
|
|
||||||
background-color: #55492480;
|
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-list-wrapper {
|
||||||
.theme-light
|
a {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"]
|
|
||||||
.d2h-file-diff
|
|
||||||
.d2h-ins.d2h-change {
|
|
||||||
background-color: #ded;
|
|
||||||
}
|
|
||||||
|
|
||||||
.theme-dark
|
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"]
|
|
||||||
.d2h-file-diff
|
|
||||||
.d2h-ins.d2h-change {
|
|
||||||
background-color: rgba(37, 78, 37, 0.418);
|
|
||||||
}
|
|
||||||
|
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-list-wrapper {
|
|
||||||
margin-bottom: 10px;
|
|
||||||
}
|
|
||||||
|
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-list-wrapper a {
|
|
||||||
color: #3572b0;
|
|
||||||
text-decoration: none;
|
text-decoration: none;
|
||||||
|
cursor: default;
|
||||||
|
-webkit-user-drag: none;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"]
|
svg {
|
||||||
.d2h-file-list-wrapper
|
display: none;
|
||||||
a:visited {
|
|
||||||
color: #3572b0;
|
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
}
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-list-header {
|
.d2h-file-list-header {
|
||||||
text-align: left;
|
text-align: left;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-list-title {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-list-title {
|
display: none;
|
||||||
font-weight: 700;
|
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-list-line {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-list-line {
|
|
||||||
display: -webkit-box;
|
display: -webkit-box;
|
||||||
display: -ms-flexbox;
|
display: -ms-flexbox;
|
||||||
display: flex;
|
display: flex;
|
||||||
text-align: left;
|
text-align: left;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-list {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-list {
|
|
||||||
display: block;
|
|
||||||
list-style: none;
|
|
||||||
margin: 0;
|
|
||||||
padding: 0;
|
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-list > li {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-list > li {
|
|
||||||
border-bottom: 1px solid var(--background-modifier-border);
|
border-bottom: 1px solid var(--background-modifier-border);
|
||||||
margin: 0;
|
margin: 0;
|
||||||
padding: 5px 10px;
|
padding: 5px 10px;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-list > li:last-child {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-list > li:last-child {
|
|
||||||
border-bottom: none;
|
border-bottom: none;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-file-switch {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-file-switch {
|
|
||||||
cursor: pointer;
|
cursor: pointer;
|
||||||
display: none;
|
display: none;
|
||||||
font-size: 10px;
|
font-size: 10px;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-icon {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-icon {
|
|
||||||
fill: currentColor;
|
fill: currentColor;
|
||||||
margin-right: 10px;
|
margin-right: 10px;
|
||||||
vertical-align: middle;
|
vertical-align: middle;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-deleted {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-deleted {
|
color: var(--git-delete);
|
||||||
color: #c33;
|
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-added {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-added {
|
color: var(--git-insert);
|
||||||
color: #399839;
|
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-changed {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-changed {
|
color: var(--git-change);
|
||||||
color: #d0b44c;
|
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-moved {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-moved {
|
color: var(--git-move);
|
||||||
color: #3572b0;
|
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-tag {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-tag {
|
background-color: var(--background-secondary);
|
||||||
background-color: var(--background-primary);
|
|
||||||
display: -webkit-box;
|
display: -webkit-box;
|
||||||
display: -ms-flexbox;
|
display: -ms-flexbox;
|
||||||
display: flex;
|
display: flex;
|
||||||
@@ -552,21 +520,24 @@
|
|||||||
margin-left: 5px;
|
margin-left: 5px;
|
||||||
padding: 0 2px;
|
padding: 0 2px;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
.d2h-deleted-tag {
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-deleted-tag {
|
border: 1px solid var(--git-delete);
|
||||||
border: 2px solid #c33;
|
}
|
||||||
|
.d2h-added-tag {
|
||||||
|
border: 1px solid var(--git-insert);
|
||||||
|
}
|
||||||
|
.d2h-changed-tag {
|
||||||
|
border: 1px solid var(--git-change);
|
||||||
|
}
|
||||||
|
.d2h-moved-tag {
|
||||||
|
border: 1px solid var(--git-move);
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-added-tag {
|
/* needed for line-by-line*/
|
||||||
border: 1px solid #399839;
|
|
||||||
}
|
|
||||||
|
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-changed-tag {
|
.d2h-diff-tbody {
|
||||||
border: 1px solid #d0b44c;
|
position: relative;
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
|
||||||
.workspace-leaf-content[data-type="diff-view"] .d2h-moved-tag {
|
|
||||||
border: 1px solid #3572b0;
|
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
|
||||||
/* ====================== Line Authoring Information ====================== */
|
/* ====================== Line Authoring Information ====================== */
|
||||||
@@ -627,3 +598,113 @@
|
|||||||
background: var(--interactive-hover);
|
background: var(--interactive-hover);
|
||||||
color: var(--text-accent-hover);
|
color: var(--text-accent-hover);
|
||||||
}
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
.git-signs-gutter {
|
||||||
|
.cm-gutterElement {
|
||||||
|
display: grid;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
.git-gutter-marker:hover {
|
||||||
|
border-radius: 2px;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
.git-gutter-marker.git-add {
|
||||||
|
background-color: var(--color-green);
|
||||||
|
justify-self: center;
|
||||||
|
height: inherit;
|
||||||
|
width: 0.2rem;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
.git-gutter-marker.git-change {
|
||||||
|
background-color: var(--color-yellow);
|
||||||
|
justify-self: center;
|
||||||
|
height: inherit;
|
||||||
|
width: 0.2rem;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
.git-gutter-marker.git-changedelete {
|
||||||
|
color: var(--color-yellow);
|
||||||
|
font-weight: var(--font-bold);
|
||||||
|
font-size: 1rem;
|
||||||
|
justify-self: center;
|
||||||
|
height: inherit;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
.git-gutter-marker.git-delete {
|
||||||
|
background-color: var(--color-red);
|
||||||
|
height: 0.2rem;
|
||||||
|
width: 0.8rem;
|
||||||
|
align-self: end;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
.git-gutter-marker.git-topdelete {
|
||||||
|
background-color: var(--color-red);
|
||||||
|
height: 0.2rem;
|
||||||
|
width: 0.8rem;
|
||||||
|
align-self: start;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
div:hover > .git-gutter-marker.git-change {
|
||||||
|
width: 0.6rem;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
div:hover > .git-gutter-marker.git-add {
|
||||||
|
width: 0.6rem;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
div:hover > .git-gutter-marker.git-delete {
|
||||||
|
height: 0.6rem;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
div:hover > .git-gutter-marker.git-topdelete {
|
||||||
|
height: 0.6rem;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
div:hover > .git-gutter-marker.git-changedelete {
|
||||||
|
font-weight: var(--font-bold);
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
.git-gutter-marker.staged {
|
||||||
|
opacity: 0.5;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
.git-diff {
|
||||||
|
.cm-merge-revert {
|
||||||
|
width: 4em;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
/* Ensure that merge revert markers are positioned correctly */
|
||||||
|
.cm-merge-revert > * {
|
||||||
|
position: absolute;
|
||||||
|
background-color: var(--background-secondary);
|
||||||
|
display: flex;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
/* Prevent shifting of the editor when git signs gutter is the only gutter present */
|
||||||
|
.cm-gutters.cm-gutters-before:has(> .git-signs-gutter:only-child) {
|
||||||
|
margin-inline-end: 0;
|
||||||
|
.git-signs-gutter {
|
||||||
|
margin-inline-start: -1rem;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
.git-changes-status-bar-colored {
|
||||||
|
.git-add {
|
||||||
|
color: var(--color-green);
|
||||||
|
}
|
||||||
|
.git-change {
|
||||||
|
color: var(--color-yellow);
|
||||||
|
}
|
||||||
|
.git-delete {
|
||||||
|
color: var(--color-red);
|
||||||
|
}
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
.git-changes-status-bar .git-add {
|
||||||
|
margin-right: 0.3em;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|
||||||
|
.git-changes-status-bar .git-change {
|
||||||
|
margin-right: 0.3em;
|
||||||
|
}
|
||||||
|
|||||||
45
.obsidian/workspace.json
vendored
45
.obsidian/workspace.json
vendored
@@ -4,49 +4,63 @@
|
|||||||
"type": "split",
|
"type": "split",
|
||||||
"children": [
|
"children": [
|
||||||
{
|
{
|
||||||
"id": "eec1dd4145fc2eac",
|
"id": "668c17ea9b4a6808",
|
||||||
"type": "tabs",
|
"type": "tabs",
|
||||||
"children": [
|
"children": [
|
||||||
{
|
{
|
||||||
"id": "334286c6c273f693",
|
"id": "eb1bb5014b86fac7",
|
||||||
"type": "leaf",
|
"type": "leaf",
|
||||||
"state": {
|
"state": {
|
||||||
"type": "markdown",
|
"type": "markdown",
|
||||||
"state": {
|
"state": {
|
||||||
"file": "Determinanter (Kap. 6).md",
|
"file": "Area och Basbyte.md",
|
||||||
"mode": "source",
|
"mode": "source",
|
||||||
"source": false
|
"source": false
|
||||||
},
|
},
|
||||||
"icon": "lucide-file",
|
"icon": "lucide-file",
|
||||||
"title": "Determinanter (Kap. 6)"
|
"title": "Area och Basbyte"
|
||||||
}
|
}
|
||||||
},
|
},
|
||||||
{
|
{
|
||||||
"id": "80e9057cf6d4aa05",
|
"id": "ba7a1e5edb2a0c5f",
|
||||||
"type": "leaf",
|
"type": "leaf",
|
||||||
"state": {
|
"state": {
|
||||||
"type": "markdown",
|
"type": "markdown",
|
||||||
"state": {
|
"state": {
|
||||||
"file": "Egenvärderna (Kap 10).md",
|
"file": "Linjär avbildning.md",
|
||||||
"mode": "source",
|
"mode": "source",
|
||||||
"source": false
|
"source": false
|
||||||
},
|
},
|
||||||
"icon": "lucide-file",
|
"icon": "lucide-file",
|
||||||
"title": "Egenvärderna (Kap 10)"
|
"title": "Linjär avbildning"
|
||||||
}
|
}
|
||||||
},
|
},
|
||||||
{
|
{
|
||||||
"id": "bda857902ed8a5fc",
|
"id": "4915fdc1e459c44b",
|
||||||
"type": "leaf",
|
"type": "leaf",
|
||||||
"state": {
|
"state": {
|
||||||
"type": "markdown",
|
"type": "markdown",
|
||||||
"state": {
|
"state": {
|
||||||
"file": "Matrisgeometri (Kap 5).md",
|
"file": "Grudlägande Matriser.md",
|
||||||
"mode": "source",
|
"mode": "source",
|
||||||
"source": false
|
"source": false
|
||||||
},
|
},
|
||||||
"icon": "lucide-file",
|
"icon": "lucide-file",
|
||||||
"title": "Matrisgeometri (Kap 5)"
|
"title": "Grudlägande Matriser"
|
||||||
|
}
|
||||||
|
},
|
||||||
|
{
|
||||||
|
"id": "f156cc6a3efcf65c",
|
||||||
|
"type": "leaf",
|
||||||
|
"state": {
|
||||||
|
"type": "markdown",
|
||||||
|
"state": {
|
||||||
|
"file": "Diagonalisering.md",
|
||||||
|
"mode": "source",
|
||||||
|
"source": false
|
||||||
|
},
|
||||||
|
"icon": "lucide-file",
|
||||||
|
"title": "Diagonalisering"
|
||||||
}
|
}
|
||||||
}
|
}
|
||||||
],
|
],
|
||||||
@@ -103,8 +117,7 @@
|
|||||||
"title": "Bookmarks"
|
"title": "Bookmarks"
|
||||||
}
|
}
|
||||||
}
|
}
|
||||||
],
|
]
|
||||||
"currentTab": 1
|
|
||||||
}
|
}
|
||||||
],
|
],
|
||||||
"direction": "horizontal",
|
"direction": "horizontal",
|
||||||
@@ -210,10 +223,14 @@
|
|||||||
"obsidian-git:Open Git source control": false
|
"obsidian-git:Open Git source control": false
|
||||||
}
|
}
|
||||||
},
|
},
|
||||||
"active": "bda857902ed8a5fc",
|
"active": "4915fdc1e459c44b",
|
||||||
"lastOpenFiles": [
|
"lastOpenFiles": [
|
||||||
"Egenvärderna (Kap 10).md",
|
"Area och Basbyte.md",
|
||||||
|
"Grudlägande Matriser.md",
|
||||||
|
"Linjär avbildning.md",
|
||||||
|
"Diagonalisering.md",
|
||||||
"Matrisgeometri (Kap 5).md",
|
"Matrisgeometri (Kap 5).md",
|
||||||
|
"Egenvärderna (Kap 10).md",
|
||||||
"Determinanter (Kap. 6).md",
|
"Determinanter (Kap. 6).md",
|
||||||
"Ekvations System.md",
|
"Ekvations System.md",
|
||||||
"Matriser.md",
|
"Matriser.md",
|
||||||
|
|||||||
82
Area och Basbyte.md
Normal file
82
Area och Basbyte.md
Normal file
@@ -0,0 +1,82 @@
|
|||||||
|
```desmos-graph
|
||||||
|
left=-5; right=5;
|
||||||
|
top=5; bottom=-5;
|
||||||
|
---
|
||||||
|
([0,0],[0,1])
|
||||||
|
([0,1],[0,0])
|
||||||
|
0 < y < 1 {0 < x < 1}
|
||||||
|
```
|
||||||
|
|
||||||
|
*En area enher av parallellogramet som spänns up av vektorerna. Standerdbasen $\overrightarrow{e_1},\;\overrightarrow{e_2}$ utgörs av korndinaterna av* $$\begin{bmatrix}
|
||||||
|
1&0\\0&1
|
||||||
|
\end{bmatrix}$$
|
||||||
|
**DEF**: *En "standerd area enhet" är lika med talet $\det{I}=1$. Om det är underförstått att vi jobbar med standerdbasen, då pratar vi endast om "area enheter".*
|
||||||
|
|
||||||
|
**DEF**: *Den signerade arean (dvs. arean med signerade + eller -) av parallellogramen som spänns uo av vektoerna* $$\overrightarrow{u}=(u_1,\;u_2),\;\overrightarrow{v}=(v_1,\;v_2)\in\mathbb{R}^2$$*är leka med determinanten av matrisen vars kolumner utgörs av $\overrightarrow{u}$ och $\overrightarrow{v}$*
|
||||||
|
|
||||||
|
*Om vi har en tirangel istället, få tar vi $\frac12$ av den här determinanten*
|
||||||
|
**OBS**: *ordingen av $\overrightarrow{u}$ och $\overrightarrow{v}$ är viktigt:*$$\underset{\substack{\parallel\\u_1v_2-v_1u_2}}{\det(\begin{bmatrix}
|
||||||
|
u_1&v_1\\u_2&v_2
|
||||||
|
\end{bmatrix}}=-1\underset{\substack{\parallel\\v_1u_2-u_1v_2}}{\det(\begin{bmatrix}
|
||||||
|
v_1&u_1\\v_2&u_2
|
||||||
|
\end{bmatrix}}$$
|
||||||
|
|
||||||
|
**DEF** *Två vektorer $\overrightarrow{u},\;\overrightarrow{v}$ sägs vara positiv orienterad om den signerade arean som späns upp av $\overrightarrow{u}$ och $\overrightarrow{v}$ är positiv*
|
||||||
|
|
||||||
|
**OBS** *Om $\overrightarrow{u}$ och $\overrightarrow{v}$ är parallella, då*$$\det(\underset{\substack{
|
||||||
|
\wedge\\\parallel\\\vee\\
|
||||||
|
\text{parallellogramen som spänns up av $\overrightarrow{u}$ och $\overrightarrow{v}$ har area }0
|
||||||
|
}}{\begin{bmatrix}
|
||||||
|
u_1&v_1\\
|
||||||
|
u_2&v_2
|
||||||
|
\end{bmatrix}})=0\Leftrightarrow\text{}\text{kolumnerna är linjärt levande}$$
|
||||||
|
```desmos-graph
|
||||||
|
left=-1; right=5;
|
||||||
|
top=1; bottom=-1;
|
||||||
|
---
|
||||||
|
(1,0.1)|blue|hidden|label:`\overrightarrow{v}`
|
||||||
|
(3,0.1)|green|hidden|label:`\overrightarrow{u}`
|
||||||
|
([0,2],[0,0])|blue
|
||||||
|
([0,4],[0,0])|green
|
||||||
|
```
|
||||||
|
[Graph of a triangle area]
|
||||||
|
*Area av den liksidiga triageln*$$\frac12\det(A)\frac12\times\frac{\sqrt{3}}{2}=\frac{\sqrt{3}}{4}$$
|
||||||
|
**Areabyte**:
|
||||||
|
- **Kordinater**: $$I\times\begin{bmatrix}
|
||||||
|
\zeta_1\\\zeta_2\\\zeta_3
|
||||||
|
\end{bmatrix}=A\times\begin{bmatrix}
|
||||||
|
\alpha_1\\\alpha_2\\\alpha_3
|
||||||
|
\end{bmatrix}$$
|
||||||
|
- **Area**: *Om vi hade en area av $X$ a.e. innan basbyte, då har vi $\det{A}\times{X}$ a.e. efter basbyte.*
|
||||||
|
- **Volym**: *x v.e. före basbyte $\Rightarrow$ $\det(A)\times{X}$ a.e. efter basbyte.*
|
||||||
|
**OBS**:
|
||||||
|
- *Area av triangle $=\frac12$ area av parallellogram*
|
||||||
|
- *Volum av tetraheder $=\frac13$ volum av parallellepiod*
|
||||||
|
- *4-d volum av 4-d tetrahden $=\frac1{24}$ 4-d volum av 4-d parallelopipod*
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
**SATS**: *Låt $A$ vara en $m\times{n}$ ortogonal matris. Då är $\operatorname{def}(A)$ antigen $+1$ eller $-1$.*
|
||||||
|
**BEVIS**:
|
||||||
|
- *För ortogonala matriser är $A^{-1}=A^T$*
|
||||||
|
- *$\det(A)=\det(A^T)$*
|
||||||
|
- *$\operatorname{def}(AB)=\operatorname{def}(A)\times\operatorname{def}(B)$*
|
||||||
|
$\Rightarrow{A}\times{A^T}=I\Rightarrow\det(AA^T)=\det(I)\Rightarrow\det(A)\times\det{A^T}=1\Rightarrow\operatorname{def}(A)^2=1\Rightarrow\operatorname{def}(A)\text{är }+1\text{ eller }-1$
|
||||||
|
**OBS**: *Om vi har en $m\times{n}$ matris $A$, då är $\det(A)$ lika med den $m-$dimensonella volymen av figuren som spenns up av matrises kolumner*
|
||||||
|
**EX**: $$\begin{bmatrix}
|
||||||
|
1&0\\0&1
|
||||||
|
\end{bmatrix}\rightarrow\begin{bmatrix}
|
||||||
|
1&\frac12\\
|
||||||
|
0&\frac{\sqrt{3}}2
|
||||||
|
\end{bmatrix}\Rightarrow\text{svårt att beskriva}$$
|
||||||
|
[ ]
|
||||||
|
|
||||||
|
**FAKTA**: *Om $A$ är en ortogonal matris, då är skälärprodukten nellan två vektorer samma i så val den gamla basen som den nya basen*
|
||||||
|
|
||||||
|
**Diagonalisering**
|
||||||
|
$$\begin{aligned}PDP^{-1}=\begin{bmatrix}1&\frac13\\1&1\end{bmatrix}\begin{bmatrix}1&0\\0&-1\end{bmatrix}\begin{bmatrix}1&\frac13\\1&1\end{bmatrix}^{-1}\\=\begin{bmatrix}1&-\frac13\\1&-1\end{bmatrix}\times\frac1{\frac23}\times\begin{bmatrix}1&-\frac13\\-1&1\end{bmatrix}\\=\frac32\times\begin{bmatrix}1&-\frac13\\1&-1\end{bmatrix}\begin{bmatrix}1&-\frac13\\-1&1\end{bmatrix}=\frac23\times\begin{bmatrix}\frac43&-\frac23\\2&-\frac43\end{bmatrix}\\=\begin{bmatrix}2&-1\\3&-2\end{bmatrix}=A\end{aligned}$$
|
||||||
|
**Heltalspotenser**
|
||||||
|
*Hur skulle vi kunna räkna ut $A^{2026}$?*
|
||||||
|
$$(A^{2026}=\underbrace{AA\dots{A}}_{2026\text{ gånger}})$$
|
||||||
|
**OBS**: $$\begin{aligned}A=PDP^{-1}\\A^2=AA=PD\underbracket{P^{-1}P}_{=I}DP^{-1}=PDDP^{-1}=PD^2P^{-1}\\A^3=AAA=PD\underbracket{P^{-1}P}_{=I}D\underbracket{P^{-1}P}_{=I}DP^{-1}=PD^3P^{-1}\\\Rightarrow{A^n}=PD^nP^{-1}\end{aligned}$$
|
||||||
|
**EX**: $$\begin{aligned}\text{Om }D=\begin{bmatrix}d_1&0\\0&d_2\end{bmatrix}\\\Rightarrow&\\&D^2=\begin{bmatrix}d_1&0\\0&d_2\end{bmatrix}\begin{bmatrix}d_1&0\\0&d_2\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}{d_1}^2&0\\0&{d_2}^2\end{bmatrix}\\&D^3=\begin{bmatrix}d_1&0\\0&d_2\end{bmatrix}\begin{bmatrix}d_1&0\\0&d_2\end{bmatrix}\begin{bmatrix}d_1&0\\0&d_2\end{bmatrix}\\&=\begin{bmatrix}{d_1}^2&0\\0&{d_2}^2\end{bmatrix}\begin{bmatrix}d_1&0\\0&d_2\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}{d_1}^3&0\\0&{d_2}^3\end{bmatrix}\\&\vdots\end{aligned}\Rightarrow{D^n}=\begin{bmatrix}{d_1}^n&0\\0&{d_2}^n\end{bmatrix}$$
|
||||||
|
**EX**: *Beräkna $A^{2026}$ för $A=\begin{bmatrix}2&-1\\3&-2\end{bmatrix}$*$$\begin{aligned}A^{2026}=PD^{2026}P^{-1}=\begin{bmatrix}1&\frac13\\1&1\end{bmatrix}\times\begin{bmatrix}1&0\\0&-1\end{bmatrix}^{2026}\times\begin{bmatrix}1&\frac13\\1&1\end{bmatrix}^{-1}\\\begin{bmatrix}1&\frac13\\1&1\end{bmatrix}\begin{bmatrix}1&0\\0&1\end{bmatrix}\times\begin{bmatrix}1&\frac13\\1&1\end{bmatrix}^{-1}=\begin{bmatrix}1&\frac13\\1&1\end{bmatrix}\begin{bmatrix}1&\frac13\\1&1\end{bmatrix}^{-1}=\begin{bmatrix}1&0\\0&1\end{bmatrix}=I\\\\\begin{matrix}A=A&A^3=A&A^5=A&\dots\\A^2=I&A^4=I&A^6=A&\dots\end{matrix}\end{aligned}$$
|
||||||
1
Diagonalisering.md
Normal file
1
Diagonalisering.md
Normal file
@@ -0,0 +1 @@
|
|||||||
|
$$$$
|
||||||
45
Grudlägande Matriser.md
Normal file
45
Grudlägande Matriser.md
Normal file
@@ -0,0 +1,45 @@
|
|||||||
|
**I. Enhetsmatrisen**
|
||||||
|
$$A=\begin{bmatrix}
|
||||||
|
1&0\\0&1
|
||||||
|
\end{bmatrix}\Rightarrow F_A((u_1,\;u_2))=(u_1,\;u_2)$$
|
||||||
|
- *$\det(A)=1,\;A^{-1}=A$*
|
||||||
|
- *Egenvärdena är $+1,\;+1$*
|
||||||
|
- *Två linjärt oberoende egenvektorer för egenvärdet $+1$, mämligen $(1,0),\;(0,1)$*
|
||||||
|
**II. Likformig skalning**
|
||||||
|
$$a=\begin{bmatrix}
|
||||||
|
k&0\\0&k
|
||||||
|
\end{bmatrix},\;k>0\Rightarrow F_A((u_1,\;u_2))=(ku_1,\;ku_2)$$
|
||||||
|
- *$\det(A)=k^2>0$ (area förändras, orienteringen blir samma)*
|
||||||
|
- *Egenvärdena: $+k,\;+k$*
|
||||||
|
- *Två linjärt oberoende egencektorer: $(1,0),\;(0,1)$*
|
||||||
|
**III. Pressning**
|
||||||
|
$$A=\begin{bmatrix}
|
||||||
|
k&0\\0&\frac1k
|
||||||
|
\end{bmatrix},\;(k>0)\Rightarrow F_A((u_1,\;u_2))=(ku_1,\;\frac1k)$$
|
||||||
|
- *\det(A)=+1$ (Både area och orientering förblir det samma)*
|
||||||
|
- *Egenvärde är $k$ och $\frac1k$*
|
||||||
|
- *Motsvarande egenvektor: $\begin{aligned}k\rightsquigarrow(1,0)\\\frac1k\rightsquigarrow(0,1)\end{aligned}$*
|
||||||
|
**IV. Skjuvning**
|
||||||
|
$$a=\begin{bmatrix}
|
||||||
|
1&k\\0&1
|
||||||
|
\end{bmatrix},\;(k>0)\Rightarrow F_A((u_1,\;u_2))=(u_1+ku_2,u_2)$$
|
||||||
|
- *$\det(A)=+1$: (Både area och orintering förblir det samma)*
|
||||||
|
- *Egenvärdena: $+1,\;+1$*
|
||||||
|
- *Endast en linjärt oberoende egenvektor: $(1,\;0)$*
|
||||||
|
**V. Framförskjutning**
|
||||||
|
$$\begin{bmatrix}
|
||||||
|
0&0\\1&0
|
||||||
|
\end{bmatrix}\Rightarrow F_A((u_1,u_2))=(0,u_1)$$
|
||||||
|
- *$\det(A)=0$: (Arean förstörs)*
|
||||||
|
- *Egenvärdena: $0,\;0$*
|
||||||
|
- *Egenvektorerna: $(0,\;1)$*
|
||||||
|
**VI. Bakförsjutning**
|
||||||
|
$$A=\begin{bmatrix}
|
||||||
|
0&1\\0&0
|
||||||
|
\end{bmatrix}\Rightarrow F_A((u_1,\;u_2))=(u_2,0)$$
|
||||||
|
**VII. Rotation för $\frac\pi2$ moturs**
|
||||||
|
$$A=\begin{bmatrix}
|
||||||
|
0&-1\\1&0
|
||||||
|
\end{bmatrix}=F_A((u_1,\;u_2))=(-u_1,u_2)$$
|
||||||
|
- *$\det(A)=+1$*
|
||||||
|
- *Egenvärden: $+i,-i$*
|
||||||
29
Linjär avbildning.md
Normal file
29
Linjär avbildning.md
Normal file
@@ -0,0 +1,29 @@
|
|||||||
|
**DEF**: *Funktionen $F$ kallas för en avbildning om $F:V_1\rightarrow{V_2}$ där $V_1,\;V_2$ är två vektorer. Vidare kallas en avbilding för linjär om:*
|
||||||
|
- *$F(\overrightarrow{u}+\overrightarrow{u})=F(\overrightarrow{u})+F(\overrightarrow{u})$*
|
||||||
|
- *$F(\alpha\overrightarrow{u})=\alpha\times{F}(\overrightarrow{u})$*
|
||||||
|
**EX**: *Låt $A$ vara en $m\times{n}$ matris. Då definierar $A$ en linjär avbilding från $\mathbb{R}^n$ till $\mathbb{R}^m$ genom följande: *$$\begin{aligned}
|
||||||
|
F_A(\overrightarrow{u})=A\overrightarrow{u}\text{ (dvs. med hjälp av matrismultiplikation)}\\
|
||||||
|
\left(\overrightarrow{u}=(u_1,\;u_2,\;u_3,\;u_4)=\begin{bmatrix}
|
||||||
|
u_1\\u_2\\u_3\\u_4
|
||||||
|
\end{bmatrix}\right)
|
||||||
|
\end{aligned}$$
|
||||||
|
**EX**: *Vilken avbildning definieras av matrisen* $$\begin{aligned}
|
||||||
|
A=\begin{bmatrix}
|
||||||
|
1&2\\3&4
|
||||||
|
\end{bmatrix}\\
|
||||||
|
\text{Räkna ut: }A\overrightarrow{u}=\begin{bmatrix}
|
||||||
|
1&2\\3&4
|
||||||
|
\end{bmatrix}\begin{bmatrix}
|
||||||
|
u_1\\u_2
|
||||||
|
\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}
|
||||||
|
u_1+2u_2\\
|
||||||
|
3u_1+4u_2
|
||||||
|
\end{bmatrix}\Rightarrow\begin{aligned}
|
||||||
|
F_A(\overrightarrow{u})=A\overrightarrow{u}\\
|
||||||
|
F_A\left(\left(u_1,\;u_2\right)\right)=\\(u_1+2u_2,\;3u_1+4u_2)
|
||||||
|
\end{aligned}
|
||||||
|
\end{aligned}$$
|
||||||
|
**OBS**: *Följade bekanta begrepp är egenkligen linjära avbildningar*
|
||||||
|
- *Derivatan: $\begin{aligned}\left(x^2+\sin(x)\right)'=\left(x^2\right)'+\left(\sin(x)\right)'=2x+\cos(x)\\\left(10x^2\right)'=10\times\left(x^2\right)'=10\times2x=20x\end{aligned}$*
|
||||||
|
- *Den bestämnda integralen: $\begin{aligned}\int^1_0\left(x+x^2\right)dx=\int^1_0xdx+\int^1_0x^2dx=\dots\\\int^1_0(10\times{x})dx=10\times\int^1_ 0xdx=\dots\end{aligned}$*
|
||||||
|
|
||||||
@@ -1,8 +1,96 @@
|
|||||||
**OBS**: *En $m\times{n}$ matris kan tänkas bestå av $n$ stycken $m\times1$ kolumner*$$A=\begin{bmatrix}a_{11}&1_{12}&\dots&a_{1n}\\a_{21}&a_{22}&\dots&a_{2n}\\\vdots&\vdots&\ddots&\vdots\\a_{m1}&a_{m2}&\dots&a_{mn}\end{bmatrix}\Rightarrow A=\begin{bmatrix}|&|&\dots&|\\\overrightarrow{a_1}&\overrightarrow{a_2}&\dots&\overrightarrow{a_m}\\|&|&\dots&|\end{bmatrix}$$
|
**OBS**: *En $m\times{n}$ matris kan tänkas bestå av $n$ stycken $m\times1$ kolumner*$$A=\begin{bmatrix}a_{11}&1_{12}&\dots&a_{1n}\\a_{21}&a_{22}&\dots&a_{2n}\\\vdots&\vdots&\ddots&\vdots\\a_{m1}&a_{m2}&\dots&a_{mn}\end{bmatrix}\Rightarrow A=\begin{bmatrix}|&|&\dots&|\\\overrightarrow{a_1}&\overrightarrow{a_2}&\dots&\overrightarrow{a_m}\\|&|&\dots&|\end{bmatrix}$$
|
||||||
**EX**: $$A=\begin{bmatrix}1&2&3\\4&5&6\end{bmatrix}\Rightarrow\overrightarrow{a_1}=\begin{bmatrix}1\\5\end{bmatrix},\;\overrightarrow{a_2}=\begin{bmatrix}2\\5\end{bmatrix},\;\overrightarrow{a_3}=\begin{bmatrix}3\\6\end{bmatrix}$$
|
**EX**: $$A=\begin{bmatrix}1&2&3\\4&5&6\end{bmatrix}\Rightarrow\overrightarrow{a_1}=\begin{bmatrix}1\\5\end{bmatrix},\;\overrightarrow{a_2}=\begin{bmatrix}2\\5\end{bmatrix},\;\overrightarrow{a_3}=\begin{bmatrix}3\\6\end{bmatrix}$$
|
||||||
**OBS (fortsätning)**: *Transponaten av en matris lyfter rader mot kolumner och kolumner mot rader*$$A^T=\begin{bmatrix}\textemdash&\overrightarrow{a_1}^T&\textemdash\\\textemdash&\overrightarrow{a_2}^T&\textemdash\\&\vdots\\\textemdash&\overrightarrow{a_m}^T&\textemdash\end{bmatrix}\;\;\begin{aligned}\text{EX: }A=\begin{bmatrix}1&2&3\\4&5&6\end{bmatrix}\Rightarrow A^T=\begin{bmatrix}1&4\\2&5\\3&6\end{bmatrix}\\\Rightarrow \overrightarrow{a_1}^T=\begin{bmatrix}1&4\end{bmatrix},\;\overrightarrow{a_2}^T=\begin{bmatrix}2&5\end{bmatrix},\;\overrightarrow{a_3}^T=\begin{bmatrix}3&6\end{bmatrix}\end{aligned}$$
|
**OBS (fortsätning)**: *Transponaten av en matris lyfter rader mot kolumner och kolumner mot rader*$$A^T=\begin{bmatrix}\textemdash&\overrightarrow{a_1}^T&\textemdash\\\textemdash&\overrightarrow{a_2}^T&\textemdash\\&\vdots\\\textemdash&\overrightarrow{a_m}^T&\textemdash\end{bmatrix}\;\;\begin{aligned}\text{EX: }A=\begin{bmatrix}1&2&3\\4&5&6\end{bmatrix}\Rightarrow A^T=\begin{bmatrix}1&4\\2&5\\3&6\end{bmatrix}\\\Rightarrow \overrightarrow{a_1}^T=\begin{bmatrix}1&4\end{bmatrix},\;\overrightarrow{a_2}^T=\begin{bmatrix}2&5\end{bmatrix},\;\overrightarrow{a_3}^T=\begin{bmatrix}3&6\end{bmatrix}\end{aligned}$$
|
||||||
**OBS**: *Vad händer om vi har tvp $3\times1$ kolumnmatriser* $$\overrightarrow{a}=\begin{bmatrix}
|
**OBS**: *Vad händer om vi har två $3\times1$ kolumnmatriser* $$\overrightarrow{a}=\begin{bmatrix}1\\2\\3\end{bmatrix},\overrightarrow{l}=\begin{bmatrix}7\\8\\9\end{bmatrix}$$
|
||||||
1\\2\\3
|
|
||||||
\end{bmatrix},\overrightarrow{l}=\begin{bmatrix}
|
[Fyll i från Föreläsning 02/26]
|
||||||
7\\8\\9
|
|
||||||
\end{bmatrix}$$
|
**OBS**: *Låt $\overrightarrow{u_1},\;\overrightarrow{u_2},\;\dots,\;\overrightarrow{u_k}$ vara några vektorer i $\mathbb{R}^m$. Mängden består av alla möjliga linjära kombinatoner av dessa $k$ vektorer kallas det **linjära höjdet** av $\overrightarrow{u_1},\;\overrightarrow{u_2},\;\dots,\;\overrightarrow{u_k}$.*
|
||||||
|
**EX**: $$\begin{aligned}\text{Vad är höjdet av }\overrightarrow{u_1}=(a,2,0)\text{ och }\overrightarrow{u_2}=(-2,1,0)\text{ i }\mathbb{R}\\\\\text{En vektor }\overrightarrow{v}=(v_1,v_2,v_3)\text{ är en linjär kobminatiom av }\overrightarrow{u_1}\text{ och }\overrightarrow{u_1}\text{ om}\\\overrightarrow{v}=\lambda_1\overrightarrow{u_1}+\lambda_2\overrightarrow{u_2}\\\\(v_1,v_2,v_3)=\lambda_1\times(1,2,0)+\lambda\times(-2,1,0)\Rightarrow\\(v_1,v_2,v_3)=(\lambda_1-2\lambda_2,2\lambda_1+\lambda_2,0)\Rightarrow v_3=0\\\\\text{Om vi är givna }v_1,v_2\text{, går det att lösa ut }\lambda_1,\lambda_2?\\\\\begin{aligned}v_1=\lambda_1-2\lambda_2\\v_2=2\lambda_1+\lambda_2\end{aligned}\leftrightarrow\begin{aligned}\text{Vilken matris står}\\\text{bakom detta ekvationssystemet}\end{aligned}\\\leftrightarrow\begin{bmatrix}1&-2\\2&1\end{bmatrix}\Rightarrow\det\left(\begin{bmatrix}1&-2\\2&1\end{bmatrix}\right)=5\neq0\\\leftrightarrow\text{Den här matrisern har en invers}\\\Rightarrow\text{Det fins ingen begränsning för }v_1\text{ och }v_2\\\\\text{Slutsats: Vilka vektorer $\overrightarrow{v}$ kan skrivas som en linjär kombination av $\overrightarrow{u_1}$ och $\overrightarrow{u_2}$?}\\\text{Alla vektorer $\overrightarrow{v}$ med $v_3=0$. (Det linjära höjden av $\overrightarrow{u_1}$ och $\overrightarrow{u_2}$ består av alla}\\\text{ vektorer}\overrightarrow{v}\text{ med $v_3=0$)}\end{aligned}$$
|
||||||
|
**EX**: $$\begin{aligned}\overrightarrow{v}=(4,5,6)\Rightarrow\text{ Går INTE att skriva som }\lambda_1\overrightarrow{u_1}+\lambda\overrightarrow{u_2}\\\overrightarrow{v}=(4,5,0)\Rightarrow\text{ Går att skriva som }\lambda_1\overrightarrow{u_1}+\lambda\overrightarrow{u_2}\end{aligned}$$
|
||||||
|
**DEF**: *Låt $A$ vara en $m\times{n}$ matris. Det linjära höjdet av matriserns kolumnmatrisen kallas för kolunrummet. Antalet linjär oberoende kolumnmatriser kallas för matrisens rang ($\operatorname{rang}(A)$) och är lika med antaliet pivåvariabler i gauss schemat $\begin{pmatrix}A&|&\overrightarrow{o}\end{pmatrix}$*
|
||||||
|
**DEF**: *Det linjära höjdet av lösningarna av ekvationssystemet $A\overrightarrow{x}=\overrightarrow{0}$ kallas för matrisens kärna (kärnrum). Antalet linjära oberoende vektorer ibland lösningar till $A\overrightarrow{x}=\overrightarrow{0}$ kallas för matrisens nolldimension $\operatorname{noll}(A)$m och är lika med antalet fira variablar i gauss schema $\begin{pmatrix}A&|&\overrightarrow{o}\end{pmatrix}$*
|
||||||
|
**EX**: $$\begin{aligned}\text{Betrakta }A=\begin{bmatrix}1&-1&1\\1&-1&-3\\2&-2&-2\end{bmatrix}.\text{Kolumnrum? Kärna? Rang? Nolldimension?}\\\begin{pmatrix}1&-1&1&|&0\\1&-1&-3&|&0\\2&-2&-2&|&0\end{pmatrix}\begin{aligned}R_2-R_1\rightarrow{R_2}\\R_3-2R_1\rightarrow{R_3}\\\xrightarrow{}\end{aligned}\begin{pmatrix}1&-1&1&|&0\\0&0&-4&|&0\\0&0&-4&|&0\end{pmatrix}\begin{aligned}R_3-R_2\rightarrow{R_3}\\\xrightarrow{}\end{aligned}\\\begin{pmatrix}1&-1&1&|&0\\0&0&-4&|&0\\0&0&0&|&0\end{pmatrix}\begin{aligned}-\frac14R_2\rightarrow{R_2}\\\xrightarrow{}\end{aligned}\begin{pmatrix}1&-1&1&|&0\\0&0&1&|&0\\0&0&0&|&0\end{pmatrix}\\\Rightarrow\begin{aligned}2\text{ pivåvariablar }\Rightarrow\operatorname{rang}(A)=2\\1\text{ fri variabel }\Rightarrow\operatorname{noll}(A)=1\end{aligned}\\\text{kolumnrummet är det höjdet av }\begin{bmatrix}1\\1\\2\end{bmatrix}\text{ och }\begin{bmatrix}1\\-1\\-2\end{bmatrix}\\\text{För att bestäma kärnan behöver vi lösa ekvationen i systemet }A\overrightarrow{x}=\overrightarrow{0}\\\begin{bmatrix}x\\y\\z\end{bmatrix}\text{ Löser ekvationstsystemet om: }\begin{aligned}1\times z=0\\z=0\end{aligned}\;|\;\begin{aligned}y=t\\\text{Fri variable}\end{aligned}\;|\;\begin{aligned}x-y+z=0\\x=t\end{aligned}\;=\\\begin{bmatrix}x\\y\\z\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}t\\t\\0\end{bmatrix}=t\times\begin{bmatrix}1\\1\\0\end{bmatrix}\Rightarrow\text{matrisens kärna är det linjära höjden av }\begin{bmatrix}1\\1\\0\end{bmatrix}\end{aligned}$$
|
||||||
|
**SATS**: *(DIMENSIONSSATS). Låt $A$ vara en $m\times{n}$ matris. Då gäller det att $\operatorname{rang}(A)+\operatorname{noll}(A)=m$.*
|
||||||
|
**BEVIS**:
|
||||||
|
- *$\operatorname{rang}(A)$ ... antalet pivåvariabler i $\begin{pmatrix}A&|&\overrightarrow{o}\end{pmatrix}$*
|
||||||
|
- *$\operatorname{noll}(A)$ ... antalet fria variabler i $\begin{pmatrix}A&|&\overrightarrow{o}\end{pmatrix}$*
|
||||||
|
*Nör vi uppnår trappformen i gauss shcemat, då har varje kolomn antingen en ledande etta (pivåvariabel) eller inte (fri variabel). Det fins ingen tredhe möjlighet. Men då: *$$\operatorname{rang}(A)+\operatorname{noll}(A)=m$$
|
||||||
|
**OBS**:
|
||||||
|
- *Om vi har ett exakt bestämnd ekvations system, då har ekvationssystemet $A\overrightarrow{x}=\overrightarrow{h}$ en entydig lösning prisis när $\operatorname{rang}(A)=m$ och $\operatorname{noll}(A)=0$. (Exakt bestämnd $\Leftrightarrow{A}$ är $m\times{n}$)*
|
||||||
|
- *Om vi har ett över-bestämnd system (dvs. $A$ är $m\times{n}$ med $m>n$) då har vi en entydlig-lönsing om $\operatorname{ranf}(A)=m$ och $\operatorname{noll}(A)=m-n$*
|
||||||
|
- *Om vi har ett under-bestämt system (dvs. $A$ är en $m\times{n}$ matris med $m<n$, Då har vi aldrig en entydlig-lösning ty att $\operatorname{rang}(A)<n$*
|
||||||
|
**OBS**: *För exakt-bestämnda system har vi determinanten också.*$$\begin{aligned}
|
||||||
|
\begin{aligned}
|
||||||
|
\text{Ekvationsystemet}\\
|
||||||
|
A\overrightarrow{x}=\overrightarrow{l}\text{ har en}\\
|
||||||
|
\text{entydlig lösning}
|
||||||
|
\end{aligned}&\Leftrightarrow&\operatorname{rang}(A)=m&\Leftrightarrow&\begin{aligned}
|
||||||
|
\text{alla variabler}\\
|
||||||
|
\text{är}\\
|
||||||
|
\text{privåvariablar}
|
||||||
|
\end{aligned}&\Leftrightarrow&\begin{aligned}
|
||||||
|
\text{matrisens kolomner}\\
|
||||||
|
\text{är linjärt oberoende}
|
||||||
|
\end{aligned}\\
|
||||||
|
\Updownarrow\\
|
||||||
|
\overrightarrow{x}=A^{-1}\overrightarrow{l}&\Leftrightarrow&\begin{aligned}
|
||||||
|
\text{matreisen }A\\
|
||||||
|
\text{har en invers}
|
||||||
|
\end{aligned}\\
|
||||||
|
\Leftrightarrow\det(A)\neq0
|
||||||
|
\end{aligned}$$
|
||||||
|
|
||||||
|
**Kom Ihåg**: $$\begin{aligned}\text{Kolumnmatris}&&\text{Vektor}&&\text{Punkt}\\\begin{bmatrix}n_1\\n_2\\n_3\end{bmatrix}&\longleftrightarrow&\begin{pmatrix}n_1&n_2&n_3\end{pmatrix}&\longleftrightarrow&V=\begin{pmatrix}v_1&v_2&v_3\end{pmatrix}\end{aligned}$$
|
||||||
|
**OBS**: $$\begin{aligned}\text{Betrakta matriserna}\\I=\begin{bmatrix}1&0&0\\0&1&0\\0&0&1\end{bmatrix},\;A=\begin{bmatrix}\frac23&-\frac23&\frac13\\-\frac23&-\frac13&\frac23\\\frac13&\frac23&\frac23\end{bmatrix}\\\text{Alla kolumner har längd ett (Som vektor)}\\\\\left(\left.\begin{aligned}\left(\frac23,\;-\frac23,\;\frac13\right)\\\left(-\frac23,\;-\frac13,\;\frac23\right)\end{aligned}\right\}\text{ Är de ortogonala? JA}\right)\end{aligned}$$
|
||||||
|
**DEF**: *En $m\times{n}$ matris kallas ortagonal om varja kolumn har längd $1$(som vektor) och olika kolumner är ortekonala(som vektoter)*
|
||||||
|
**SATS**: *Om $A$ är en ortagonal matris, då gäller det att $A{-1}=A^T$*
|
||||||
|
**BEVIS**:
|
||||||
|
*Endast fallet $2\times2$. Betrakta*$$A=\begin{bmatrix}a_{11}&a_{12}\\a_{21}&a_{22}\end{bmatrix}$$*$A$ är ortogonal medger:*
|
||||||
|
- *kolumn $1$ har längd $1\Rightarrow{a}^2_{11}+a^2_{21} = 1$*
|
||||||
|
- *kolumn $2$ har längd $1\Rightarrow{a}^2_{12}+a^2_{22} = 1$*
|
||||||
|
- kolumn $1$ och kolumn $2$ är ortogonala $a_{11}\times{a}_{12}+a_{21}\times{a}_{22}=0$
|
||||||
|
*Om det ska gälla att $A^{-1}=A^T$, då måste $A^TA=AA^T=T$*
|
||||||
|
**Men**: $$\begin{aligned}A^TA=\begin{bmatrix}a_{11}&a_{12}\\a_{21}&a_{22}\end{bmatrix}^T\begin{bmatrix}a_{11}&a_{12}\\a_{21}&a_{22}\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}a_{11}&a_{21}\\a_{12}&a_{22}\end{bmatrix}\begin{bmatrix}a_{11}&a_{12}\\a_{21}&a_{22}\end{bmatrix}\\=\begin{bmatrix}a_{11}^2+a_{21}^2&a_{11}a_{12}+a_{21}a_{22}\\a_{12}a_{11}+a_{22}a_{21}&a_{12}^2+a_{22}^2\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}1&0\\0&1\end{bmatrix}=I\end{aligned}$$
|
||||||
|
**DEF**: *$m$ stycken vektorer $\overrightarrow{u_1},\;\overrightarrow{u_2},\;\dots,\;\overrightarrow{u_m}$ i korninatsystemet $\mathbb{R}^m$ utgör en bas om vekrje vektor $\overrightarrow{w}\in\mathbb{R}^m$ kan skrivas på ett entydligt sätt som en linjär kombination av $\overrightarrow{u_1},\;\dots,\;\overrightarrow{u_m}$. En bas kallas vidare för ortogonal om vektorerna $\overrightarrow{u_1},\;\dots,\;\overrightarrow{u_m}$ har alla längd $1$ och är ortognala mot varandra.*
|
||||||
|
**OBS**: $$\lambda_1\overrightarrow{u_1}+\dots\lambda_m\overrightarrow{u_m}=\overrightarrow{w}\longleftrightarrow\begin{pmatrix}\begin{aligned}1\\\overrightarrow{u_1}\\1\end{aligned}&\begin{aligned}1\\\overrightarrow{u_2}\\1\end{aligned}&\dots&\begin{aligned}1\\\overrightarrow{u_m}\\1\end{aligned}&|&\begin{aligned}|\\\overrightarrow{w_1}\\|\end{aligned}\end{pmatrix}$$
|
||||||
|
**DEF**: *Kolumnerna i enhetsmatrisen $I$ utgör standerndbasen för $\mathbb{R}^m$.*
|
||||||
|
**EX**: *I $\mathbb{R}^3$ är standerndbasen lika med* $$\overrightarrow{l_1}=\begin{bmatrix}1\\0\\0\end{bmatrix}=\begin{pmatrix}1,&0,&0\end{pmatrix},\;\overrightarrow{l_2}=\begin{bmatrix}0\\1\\0\end{bmatrix}=\begin{pmatrix}0,&1,&0\end{pmatrix},\;\overrightarrow{l_3}=\begin{bmatrix}0\\0\\1\end{bmatrix}=\begin{pmatrix}0,&0,&1\end{pmatrix}$$
|
||||||
|
**OBS**: $$I\times\begin{bmatrix}\zeta_1\\\zeta_2\\\zeta_3\end{bmatrix}=A\times{\begin{bmatrix}\alpha_1\\\alpha_2\\\alpha_3\end{bmatrix}}\Longleftarrow\text{Koordinatbyte/Basbyte}$$
|
||||||
|
**OBS**:
|
||||||
|
- *Om vi har ortiginal bas (från en ortogonal matris), då är $A^{1}=A^T$*
|
||||||
|
- *Anars beräknar vi inversom som vi har läst oss*
|
||||||
|
**EX**: $$\begin{aligned}
|
||||||
|
\text{Låt }\overrightarrow{w}=(4,\;5,\;6)\text{ i standerdbasen. Vad är koodinaterna för $\overrightarrow{w}$}\\\text{ i basen som utgörs av kolumnarna av magtrisen}\\
|
||||||
|
A=\begin{bmatrix}
|
||||||
|
\frac23&-\frac23&\frac13\\
|
||||||
|
-\frac23&-\frac13&\frac23\\
|
||||||
|
\frac13&\frac23&\frac23
|
||||||
|
\end{bmatrix}\Rightarrow{I}\times\begin{bmatrix}
|
||||||
|
4\\5\\6
|
||||||
|
\end{bmatrix}=A\times\begin{bmatrix}
|
||||||
|
\alpha_1\\\alpha_2\\\alpha_3
|
||||||
|
\end{bmatrix}\Rightarrow{A^{-1}}\times{I}\times\begin{bmatrix}
|
||||||
|
4\\5\\6
|
||||||
|
\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}
|
||||||
|
\alpha_1\\\alpha_2\\\alpha_3
|
||||||
|
\end{bmatrix}\\\underset{\substack{A\text{ ortogonal,}\\\text{så }A^{-1}=A^T}}{\Rightarrow}A^T\times\begin{bmatrix}
|
||||||
|
4\\5\\6
|
||||||
|
\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}
|
||||||
|
\alpha_1\\\alpha_2\\\alpha_3
|
||||||
|
\end{bmatrix}\underset{\substack{A\text{ symetrisk,}\\\text{så }A^T=A}}{\Rightarrow}A\times\begin{bmatrix}
|
||||||
|
4\\5\\6
|
||||||
|
\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}
|
||||||
|
\alpha_1\\\alpha_2\\\alpha_3
|
||||||
|
\end{bmatrix}\\\Rightarrow\begin{bmatrix}
|
||||||
|
\frac23&-\frac23&\frac13\\
|
||||||
|
-\frac23&-\frac13&\frac23\\
|
||||||
|
\frac13&\frac23&\frac23
|
||||||
|
\end{bmatrix}
|
||||||
|
\begin{bmatrix}
|
||||||
|
4\\5\\6
|
||||||
|
\end{bmatrix}=\begin{bmatrix}
|
||||||
|
\alpha_1\\\alpha_2\\\alpha_3
|
||||||
|
\end{bmatrix}\\\Rightarrow\underbracket{(4,\;5,\;6)}_{\overrightarrow{w}}=\underbracket{\frac43}_{\alpha_1}\times\underbracket{\left(\frac23,\;-\frac23,\;\frac13\right)}_{\overrightarrow{a_1}}+\underbracket{-\frac13}_{\alpha_2}\times\underbracket{\left(-\frac23,\;-\frac13,\;\frac23\right)}_{\overrightarrow{a_2}}\\+\underbracket{\frac{26}3}_{\alpha_3}\times\underbracket{\left(\frac13,\;\frac23,\;\frac23\right)}_{\overrightarrow{a_3}}\\
|
||||||
|
\left(\left(\underbracket{(4,\;5,\;6)}_\overrightarrow{w}=\underbracket{4}_{\zeta_1}\times\underbracket{(1,\;0,\;0)}_\overrightarrow{e_1}\right)\right)
|
||||||
|
\end{aligned}$$
|
||||||
Reference in New Issue
Block a user